Foto: Marcus Lindström/Getty Images
Slutreplik. Stefan Edman svarar Alexander Nilson om skogsutredningen.
SLUTREPLIK
Svenska kyrkan har plötsligt fått en historisk chans: Att ta ledningen för det som många skogs- och klimatforskare anser måste göras. Att utifrån de teologiskt välsnickrade biskopsbreven äntligen våga göra det som många i kyrkans fotfolk så länge och innerligt önskat: Förändra skogsbruket!
Vi i Svenska kyrkan har inga aktieägare eller privata markägare som flåsar oss i nacken, vi är kyrka, inte ett skogsbolag. Därför kan och ska vårt skogsbruk bedrivas, inte som i idag med i huvudsak en enda (ekonomisk) måttstock. Utan med fyra samverkande: Andlig, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Det är vad skogsutredningen föreslår. Något de anställda förvaltarna – med undantag – dock har svårt att ta till sig. Och där de nu bedriver kampanj i stiften för att få med sig sin biskop, präster och förtroendevalda. Så, käre herr ÄB och övriga biskopar och teologer, lös er tungas band, ty nu vill vi äntligen höra vad ni står för, ni förvaltare av kyrkans ideologi.
Jag misstror verkligen inte ekonomer i debatten, bara de håller sig till fakta:
Skogsutredningens förslag ”hotar klimatet” utropar Alexander Nilson, nationalekonom och skogsägare och hänvisar till SLU:s (Sveriges Lantbruksuniversitet) rapport ”Skogen och klimatet – vad säger forskningen”. Men Nilson slarvar lite, för så här säger forskarna: ”Scenarier med lägre avverkning (Skogsutredningens förslag, min komm) än dagens nivå ger enligt Skytt med flera (2021) större total klimatnytta på 50 års sikt”.
Och det ju just detta som är poängen när klimatforskarna nu vädjar till världens skogsbrukare: Låt era skogar de närmaste decennierna spela en avgörande roll för att suga upp och lagra det massiva överskottet av koldioxid i atmosfären. Det är också därför EU:s medlemsländer har i uppdrag att lagra mer kol i skogen till 2030; Sverige 10 procent mer. En åtgärd som de stora svenska bolagen – och en i princip enig riksdag – fnyser år. Men som med det kommande kolkreditsystemet kan ge betydande inkomster till markägarna, t ex Svenska kyrkan.
Nilson påstår att en övergång till hyggesfritt ”skadar klimatet, ökar risken för markskador, rotröta och stormskador”. Inga vetenskapliga bevis finns för detta. Däremot visar Skogsstyrelsen på sin hemsida hur kostsamma dessa skador är i dagens skogsbruk och hur de kommer att växa i takt med klimatförändringarna.
Nilson påstår att skogens växter och djur inte gynnas på ”nettobasis” (!) av hyggesfria metoder. Men fakta från SLU/Artdatabanken (2020) är kristallklara: 999 skogslevande växter, svampar och djur är hotade, 394 av dem beroende på trakthyggesbruket.
Forskning och praktisk erfarenhet visar att hyggesfria metoder och längre omloppstider för träden gynnar många organismer.
Stefan Edman, biolog, författare, tekn. hedersdoktor
