Kyrkan ska inte ta ställning i klimatfrågan

Man försökte också lägga locket på i debatten, något som kyrkan sen fick äta upp.
Nu finns det en risk att Sven­ska kyrkan gör om samma misstag även när det gäller en annan fråga: pågår det en farlig uppvärmning som är orsakad av människan? Manifestet om Skapelsens frälsning, skrivet av bland andra Per Larsson syftar till detta.
Att kyrkan ska ta ställning i trosfrågor, såsom om Jesus är Guds son, är en självklarhet, men i klimatfrågan? Om man går ut och dogmatiskt bestämmer vad som är sant i denna fråga så kan hon allvarligt förlora i trovärdighet. ”Vi vill inte strypa debatten” säger Per Larsson, och ändå syftar Manifestet till just detta. Om det ska råda absolut enighet i frågan så kan det väl knappast förekomma en fri debatt.

Det är också oroväckande att biskoparna inte tydligare tar avstånd ifrån förslaget; istället väljer de att inte kommentera, eller menar att frågan är för tidigt väckt. Det är i och för sig bra att man vill avvakta: verkligheten kom ifatt kyrkan under Galileis tid och det kommer den göra nu också.

Vi är nämligen inne i en uppvärmningspaus som har pågått i snart 15 år och allt fler forskare inser att IPCC:s slutsatser om koldioxidens kraftiga uppvärmning var förhastade. De datormodeller som förutsade en uppvärmning under 2000-talet har ju slagit fel. Ska då kyrkan gå ut och tvärsäkert peka med hela handen och tala om vad vilken uppfattning vi ska ha? En ökad koldioxidhalt medför dessutom positiva saker som ökade skördar och möjlighet att odla i torrare områden, vilket kommer att förbättra livsmedelssituationen i världen.

Det som vi behöver i klimatfrågan är att vi släpper på prestigen och tonar ner röstläget, inte skruvar upp tonen ännu mer. Som i alla vetenskapliga frågor finns det inga absoluta sanningar i klimatfrågan, utan det borde vara en pågående diskussion och ständig vilja att ompröva det man tidigare trott sig veta.