Nya former men lika demokratiskt

”Varför drar ingen i handbromsen?” frågar Bertil Persson, POSK, i en alarmistisk debattartikel som mynnar ut i slutsatsen att någon borde sätta stopp för genomförandet av årets kyrkomöte. Persson undrar också om alternativet att helt ställa in kyrkomötet har prövats. Ödmjukhet är bättre i en helt unik kristid, menar jag, och ja, alternativet med inställt kyrkomöte är utrett.

Kyrkoordningen – och kyrkomötets egen långsiktiga planering – tar hänsyn till rader av realiteter som kan komma att påverka demokratin i Svenska kyrkan. Ändå finns där inget om pandemier eller deras oförutsägbara förlopp.

När proportionerna på coronans påverkan på hela folket (som är ordet pandemis egentliga betydelse) kunde skönjas, inledde vi i kyrkomötets presidium genast genomlysningen av vilka alternativ som är realistiska för kyrkomötet 2020. Här fanns frågor både om hur ett kyrkomöte, med respekt för hälsofrämjande regelverk och restriktioner, kan genomföras och vilka följder ett helt inställt kyrkomöte skulle få. Rejäl utredning gjordes med medverkan av Svenska kyrkans rättsavdelning samt kyrkomötets sekreterare och kansli. Rapporten var entydig: Såväl ett kyrkomöte i litet format som ett inställt, innebär avsteg från kyrkoordning och från kyrkomötets egen arbetsordning. Att kyrkomötet, i någon form, fullföljs, blev – efter dialog – presidiets förslag.

Före vårt beslut, samrådde vi med företrädare för nomineringsgrupperna i kyrkomötet. Flera möten hölls – enligt min bild – med stor öppenhet och i konstruktiv anda. Tillsammans tänkte vi nya och förhoppningsvis förnuftiga tankar. Vi i kyrkomötets presidium erfor gruppföreträdarnas stöd för den modell som vi sedan fastställde i juni:

* Genomförande av kyrkomöte år 2020, via digital plattform och i mindre format.

* Alla ordinarie ledamöter i utskotten kallas att tjänstgöra i utskottsarbetet.

* I plenum tjänstgör 43 ledamöter, med proportionalitet i gruppernas mandat i kyrkovalet, samt en ledamot från utlandsförsamlingarna. Antalet är valt för att säkra både demokratisk representativitet och väl fungerande delaktighet i digitalt forum.

* Tid för dagliga gruppmöten, dit varje grupp kan kalla samtliga ledamöter, schemaläggs.

Det betyder att kyrkomötets alla 251 ledamöter som vanligt engageras i gruppernas arbete. Kyrkomötets beslut bereds i de åtta utskotten som vart och ett har femton ordinarie ledamöter – här medverkar således 120 ledamöter och därtill, utan rösträtt, ledamöter som är ersättare i utskott och representerar grupper som inte är tillräckligt stora för att förfoga över ordinarie utskottsplats.

Utskotten är kyrkomötets mäktiga stövslevar, där avgörande dialoger förs som mejslar fram förslagen till kyrkomötesbeslut. Här skärskådas kyrkostyrelsens skrivelser samt ledamöternas och biskoparnas motioner, här formuleras de betänkanden som kyrkomötet i plenum debatterar och tar ställning till. Kyrkostyrelsens och motionärernas förslag aktiveras först genom yrkanden i plenum, och när flera förslag finns, ställs de förstås mot varandra.

Biskoparna har sin särställning i kyrkomötet; de medverkar i utskotten och i plenardebatten och de bildar majoritet i läronämnden som har till uppgift att teologiskt trygga att kyrkomötets beslut stämmer överens med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Samtliga fjorton biskopar kallas därför till kyrkomötet, även i år.

Kyrkomötet 2020 får förvisso andra former än andra år. Det blir, i relation till kyrkovalet, lika demokratiskt som annars.

Starka skäl talar för att genomföra kyrkomötet i år. Som Svenska kyrkans högsta beslutande organ kan kyrkomötet bekräfta att hela kyrkan är närvarande och ansvarstagande i den samhällskris som saknar motstycke sedan världskrigen. Genom ett uppdaterat och därmed aktuellt budgetbeslut kan kyrkomötet garantera att kyrkostyrelsen år 2021 har de rätta ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet i pandemins förlängning – vare sig den fortsätter eller klingar av, kommer människors behov att vara extraordinära.

Gällande kyrkomötets beslut är det alltid – alla år – kyrkomötet självt som avgör hur ärendena ska landa. Här finns möjligheter både att fatta nya kloka beslut och att uppdra till kyrkostyrelsen att arbeta vidare med utredningar och underlag som gör att frågorna längre fram i tiden återkommer genom nya skrivelser.

Genomförande av kyrkomötet detta coronapandemins år fordrar förståelse för mänsklighetens alldeles särskilda situation – och god vilja. Det är inte lätt att navigera på okänt hav. Kyrkomötets presidium lägger sig vinn om att agera ansvarsfullt, och vi har alla gruppföreträdares stöd för vårt vägval.

Låt oss hoppas att år 2020 blir ett unikum som aldrig upprepas och att vårt fullständiga kyrkomöte kan blomma fram 2021.

Karin Perers,
Kyrkomötets ordförande