Robust organisation – den verkliga styrkan

Kyrkan är idag inne i en omvälvande tid då nya utmaningar ställer nya krav. Lösningen har varit att församlingar läggs samman, men det har visat sig att den ekonomiska effektiviteten inte blir bättre. Trots det har utvecklingen styrts mot storskalighet, standardisering och centralisering. Dessa tre punkter är själva fundamentet i det managementtänkande som utformades i industrialismens barndom och är alldeles utmärkta principer om man ska tillverka snöskyfflar, cyklar eller containers.

Under de senaste tre decennierna har många organisationer vuxit allt mer. Vi har idag mängder av globala organisationer med en balansomslutning som är långt större än många länders BNP. Men även i de sammanhang där man skulle kunna tänka sig att storskalighet skulle vara en välsignelse, kan man idag se en tydlig trend där detta paradigm ifrågasätts.

Om det nu inte är storleken som ger styrkan i dagens organisationer, vad är det då? Styrka och svaghet kanske inte handlar om huruvida organisationen är stor eller liten, utan om den är robust eller skör. Ett robust system är ett system som dynamiskt förmår att anpassa sig till varierande omvärldsförhållanden på lokal nivå. Begreppet "robust" är baserat på ett systemtänkande som menar att stora enkla system är sköra och att många små system tillsammans blir robusta.

Tänk dig ett system som består av en stor pil som pekar åt ett visst håll. Vad händer om den pilen helt plötsligt av någon anledning pekar åt fel håll? Jo, då blir allt fel. Tänk dig nu istället en mängd mindre pilar som pekar åt ett visst håll. Vad händer om några av dem av någon anledning börjar peka åt fel håll? Jo, då blir det bara litet fel. Det stora flertalet av pilarna pekar fortfarande åt rätt håll.

På samma sätt kan vi tänka oss två olika ekosystem. Det är lätt att tänka att ett överskådligt och enkelt ekosystem bestående av ett fåtal arter också är starkt. Men om vi gör ett besök i en öken, där vi faktiskt kan hitta sådana ekosystem, upptäcker vi att det systemet i själva verket är väldigt skört. Om en av arterna skulle få försämrade livsförutsättningar och dö ut, kommer de andra också att dö ut. De är helt beroende av varandra. Om vi istället reser till en regnskog och studerar ekosystemet där, möter vi tusentals olika arter på en mycket liten yta. Det är istället ett robust och mycket stabilt ekosystem där de ingående arterna inte är lika beroende av varandra, utan ofta kan hitta sätt att hantera att en eller annan art försvinner ur systemet.

Om vi nu omsätter det här till organisationernas värld blir det tydligt för oss att stor och enhetligt inte alltid är synonym med stark. Stark är istället den organisation som dynamiskt och kreativt förmår att anpassa sig till varierande omvärldsförhållanden på lokal nivå. När det gäller Svenska kyrkan är organisationen i grunden uppbyggd just på ett sådant sätt, som ett robust system. Församlingen är den grundläggande enheten. Det är där gudstjänst firas och diakoni utövas som kyrkan är närvarande, i det lokala.

I tider då de ekonomiska resurserna inte riktigt räcker till allt man vill, då är det frestande att vända sig utåt och leta efter "effektivitet". Problemet är att de etablerade managementteorierna fortfarande är kvar i det gamla storskaliga effektivitetsparadigmet.

Om den nuvarande utvecklingen mot allt större enheter får fortsätta är risken stor att kyrkans organisation blir stor och skör. Istället vore det betydligt mycket bättre att ta vara på och utveckla det robusta som kyrkan redan bär inom sig i sin identitet och i sin själ.

Svenska kyrkan behöver bestämma sig. Vill man vara en enhetlig men skör företagskyrka som ängsligt följer olika managementtrender i ett försök att bli allt mer ekonomiskt effektiv? Eller vill man vara en robust kyrka som utifrån sin egen identitet bygger en organisation som låter den kyrkliga själen utvecklas och växa?

Niklas Lång, kyrkoherde, Solna församling

Kjell Lindström, organisationsteoretiker, föreläsare och trendspanare