Förlorat huvudmannaskap mer möjlighet än hot

REPLIK

Ett inlägg i debatten om Svenska kyrkans huvudmannaskap för begravningsverksamheten och tänkta hot mot detta huvudmannaskap av det faktum att det tydliggjorts att kyrkliga begravningsbyråer inte strider mot kyrkoordningen.

Det första vi kan konstatera är att socialdemokraternas främsta företrädare (Lundby Wedin och Eneroth)  i kyrkomötet än en gång går emot sina partikamrater ute i landets församlingar och med all önskvärd tydlighet visar att deras främsta lojalitet inte är med kyrkan utan med Fonus. Att hävda att frågan om kyrkliga begravningsbyråer inte är tillräckligt utredd indikerar endast att dessa inte bemödat sig att läsa de utredningar som är gjorda. Att man sedan helt okritiskt betraktar konkurrensverkets förslag som något sakrosankt som kommer att leda till ändrad lagstiftning tyder inte heller på att man satt sig in i frågan.

När vi läser artiklarna av de tre Poskarna som kommer till olika ståndpunkter så vill vi påminna om att våra kyrkogårdar, begravningsplatser och krematorier utgör kyrklig egendom som givetvis inte skall överlåtas till någon kommun eller annan tilltänkt huvudman för begravningsverksamheten. Utan att vara kyrkohistoriker så menar vi att det inte konfiskerats så mycket kyrklig egendom sedan Gustav Vasa och att risken för konfiskering av kyrkogårdar måste betraktas som minimal.

Låt oss då leka med tanken att kommuner blir huvudman för begravningsverksamheten. Det blir för det första inte tal om någon verksamhetsövergång eftersom vi inte heller säljer våra kyrkogårdar och krematorier och vi utgår ifrån att Svenska kyrkans församlingar tänker fortsätta att ta hand om sina döda och begrava dem vid sina sockenkyrkor och andra begravningsplatser. Hur stor är sannolikheten att kommuner vill anlägga nya begravningsplatser och bygga nya krematorier? Eftersom kommunallagen ger kommuner rätt att fastställa skattesatser och avgifter så kommer det att bli olika kostnader i olika kommuner, precis som är fallet i Stockholm och Tranås. Vilka vill tillbaka till en sådan ordning?

Nästa tankefigur vid kommunalt huvudmannaskap bygger på det faktum att kommuner måste följa lagen om offentlig upphandling och de kommuner som inte vill anlägga begravningsplatser och bygga krematorier kommer då att göra upphandlingar på dessa tjänster. Eftersom vi redan har infrastrukturen för den verksamheten så kommer vi sannolikt att ha goda chanser att vinna alla upphandlingar och dessutom göra en ekonomisk vinst på att göra exakt samma saker som vi gör idag. En sådan vinst skulle till exempel kunna användas till underhåll av kulturhistoriskt viktiga byggnader som idag blir eftersatt pga för låga statsbidrag.

Som vi ser det behöver vi inte vara oroliga för att förlora huvudmannaskapet eftersom vi med största sannolikhet kommer att fortsätta precis som idag med den enda skillnaden att vi kommer att göra en ekonomisk vinst på förändringen. Vi tror att många församlingar skulle må bra av en sådan förstärkning av ekonomin.

En liten bieffekt av det förlorade huvudmannaskapet blir också att Fonus och SBF (och för den delen konkurrensverket) tappar sitt enda, mycket taffliga, argument mot kyrkliga begravningsbyråer men det berör ju än så länge endast ett fåtal församlingar.

Henrik Rydberg
kh Västanfors Västervåla församling

Krister Kappel
kh Köpenhamn tidigare kh Järfälla