Sätt musik och människor framför administrationen

"Om inte kyrkan tar hand om sin musik – vem ska då göra det?” sa en prästkollega. Och en ledare med rubriken ”Julsången tystnar i kör” (Nya Wermlands-Tidningen 1/12) oroas över bristen på kyrkomusiker och falnande körsång. Flera faktorer bidrar till att vi sitter på denna lutande sits.

En faktor är attityd. En ungdom skulle sagt: Svenska kyrkan har en ”taskig attityd” mot musiken. Får kyrkomusiker någonsin höra: ”Du är ansvarig för vår viktigaste mötesplats med unga: Vad för resurser och tid behöver du för att göra ett bra jobb?”. Nej, hellre: ”Det är för dyrt. Kan du inte göra lite mer som i Idol?”.

Vi producerar musik men är inte producenter. Näringlivstänket som griper om kyrkan är förödande. Även den svenska von-oben-inställningen till kultur är farlig: Beslutande utan kunskap bestämmer sådant de inte förstår vidden av, och frågar inte experten i rummet bredvid. I Svenska kyrkan syns samma, nationellt och lokalt. Kyrkomusiken är bra att ta fram vid advent, Lucia och annan fest – däremellan är den mest till besvär.  

En faktor är tid: Det tar tid att arbeta med barn och ungdomar. Det får inte skötas på en höft om de ska bli mångåriga körsångare och medlemmar. Varaktiga musikrelationer kan inte byggas av utarbetade, stressade musiker som efter tröttande möten inte hinner förbereda och orkar lyfta koristernas repetitioner. Man hemfaller åt enkel, snabbt inlärd musik av tveksam kvalitet. Det blir en ond cirkel när de unga inte känner utveckling och ”får valuta” för den dyrbara tid de faktiskt vill lägga på kör och kyrka.

En faktor är prioriteringar. Ja, resurserna minskar, fast bra kyrkomusik måste inte vara dyr. Men anställda måste få arbeta med det de faktiskt ska arbeta med: Musiker ska inte slösas bort på icke-musik. Givetvis påverkas rekryteringen: ”Jag vill jobba med människor och musik – i kyrkan!” skrev en elev. Hans drivkraft är inte datorer, möten eller ens lönen. 

Är det rimligt att kyrkomusikerna är ansvariga för sin yrkeskårs fortlevnad? Vilken yrkesgrupp – präster, apotekare eller brandmän – förväntas ute på fältet själva rekrytera kollegor och efterträdare och skola in dem inför den formella utbildningen?

Detta har med attityden att göra: Förstår man att det är första sången i barnkören, piano/orgellektionerna i tioårsåldern, de äkta musikmötena och livet i ungdomskören – det är de som formar framtidens kyrkomusiker. Resan tar många, många år! Denna brist på insikt gör mig beklämd.

Jag var i veckan på högstadiet som jobbmentor och med Peab, Försvarsmakten med flera skulle vi inspirera till framtida yrkesval. Det var jättetrevligt. Och helt meningslöst. Som om det skulle gå att ”starta upp” ens den mest intresserade 15-åring och få hen redo för kyrkomusikutbildning om några år? När hen helt saknar insikt i och förförståelse för musik och kyrka? Men snälla: Kyrkomusik är ingen quick-fix!

Som med klimatfrågan: Det är för sent att prata – vi måste handla. Finns det någon instans i Svenska kyrkan som har vilja, kompetens och mandat att göra något åt detta? 

Svenska kyrkan misslyckas brett med rekryteringsarbetet. Jag har hört kollegor i förbifarten säga till unga ”Visst ska du bli präst?” eller ”Visst ska du bli kyrkomusiker!” och hasta vidare. Som om en ungdom skulle känna ett kall av ett förbiflaxande? Jag hade inte gjort det. Jag skriver detta i dag för att det fanns vuxna i skola, musikskola och framför allt kyrka som hade tid och som såg mig. Våra unga är svältfödda på äkta vuxenkontakter och om inte det ingår i uppdraget så vet jag inte vad som ingår.

Sitter du i en beslutande position? Här får du lösningen på kyrkomusikens och körsångens framtid i åtta enkla steg:

1. Fråga din närmaste kyrkomusiker hur hen önskar jobba med unga.

2. Fråga om hen har tillräckligt med tid, resurser och lokaler.

3. Fega inte! Ordna dessa förutsättningar.

4. Stressa inte! Låt musikern arbeta med barn och unga i kvalitativa musikmiljöer i 4–5 år.

5. Efter År 1: Fråga din kyrkomusiker om hen sover bättre nattetid och har möjlighet till återhämtning.

6 A: Om ”NEJ”: gå tillbaka till punkt 2.

6 B: OM ”JA”: gå till punkt 4.

7. År 5: Om din kyrkomusiker på söndagen vid orgeln börjar få sällskap av unga är ni på rätt väg. Likaså om ni behöver börja fixa fika till tonåringar som nu kommer direkt efter skolan fastän kören börjar först om tre timmar. Har det inte hänt? Gå till punkt 2.

8. År 5–10: Har kyrkorådet fått en förfrågan om studieresebidrag från en tidigare körsångare och orgelelev, som nu studerar kyrkomusik? Då kan du tänka: ”Vad bra att jag läste Kyrkans Tidning i december 2018!”. Om inte: gå till punkt 1.

De svenska kyrkomusikerna är en stolt, engagerad och väldigt kompetent kår. Vi behövs i Svenska kyrkan och om vi tillåts arbeta med musik och människor så sköter vi faktiskt rekryteringen helt själva. Då ökar snart antalet musiker.

Men om vi ska lägga vår tid på möten och administration, så kan vi inte det. Vi orkar helt enkelt inte med båda.