Socialdemokraterna vill stärka den öppna folkkyrkan

Torgny Larsson tidigare kyrkomötesledamot i 35 år, fd kyrkoherde

Vi kan förutse många goda initiativ för en kyrka i tiden.

Amanda Carlshamre efterlyser i KT nr 16 vilken kyrkosyn social­demokraterna har. Samtidigt menar hon att S inte borde ställa upp i kyrkovalen. Partiet är inte tillräckligt kyrkligt.

I inledningen till sjätte avdelningen i kyrkoordningen (KO), står det att ”Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande lika väl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg”. Dessa ord är utgångspunkten för socialdemokraternas medverkan i de kyrkliga valen. Den öppna folkkyrkan.

Delar Posk denna syn eller vill man ha en snävare kyrka? Eller menar Amanda Carlshamre att endast vissa av kyrkans medlemmar, de som är tillräckligt starka i tron skall få äga rösträtt? Eller vad menar hon med ”att trosgemenskapen och församlingen skall vara basen för de som beslutar i kyrkan”?

Enligt KO skall valen till församling, stift och kyrkomöte vara proportionella för att nå en all­sidig representation. Därför måste det bildas nomineringsgrupper. Hur dessa skall se ut har KO inga synpunkter på. Inte heller hur de internt är organiserade. S och C (Centerpartiet) är lika fria och obundna som till exempel Posk. De är inga statliga institutioner. De är fria folkrörelser. Engagemanget kan vara lika stort.

Socialdemokraternas engagemang har genom åren tagit sig olika uttryck för att ”gestalta den kyrkosyn som uttrycks i de dokument som antagits av Svenska kyrkan, hur vi kan stärka de förtroendevaldas kompetens, hur gudstjänstlivet kan få teologisk fördjupning och hur vi kan ta oss an nya diakonala utmaningar”, som Amanda Carlshamre efterlyser.

Här följer några exempel där S deltagit i beslut, ibland efter motstånd från andra nomineringsgrupper eller partier.

  • Beslutet 1958 om kvinnors tillträde till prästämbetet.
  • Kyrkomötesreformen 1982.
  • Kyrkans bekännelsearbete 1983–1993.
  • Ny psalmbok 1986.
  • Ny stiftsorganisation.
  • Överflyttning av folkbokföringen till skatteverket.
  • Beslutet om samkönade äktenskap.
  • Nya gudstjänstordningar.
  • Beslut om att nyvald biskop, präst, diakon eller kyrkoherde måste kunna samverka med båda könen.
  • Ny bibelöversättning.
  • Nya medlemskapsregler. Dopet grunden för medlemskap.
  • Beslut om ändrade relationer mellan kyrka och stat.
  • Kyrkoordningen.
  • Diakonatet - en del av vigningstjänsten.
  • Tidigare och nu pågående strukturreformer.

De socialdemokratiska företrädarna kommer att fortsätta sitt engagemang för en öppen folkkyrka. De kommer inte att nöja sig med att se tillbaka på den största förändringsprocessen som skett sedan Gustav Vasas tid. Därför kan vi förutse många goda initiativ för en kyrka i tiden.

Ordföranden i den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen är Jesper Eneroth. En annan ledamot heter Ulla Löfvén. Amanda Carlshamre behöver inte vara orolig. Det finns kontakter med partistyrelsen.

Torgny Larsson
tidigare kyrkomötesledamot i 35 år, fd kyrkoherde
 

S och C är lika fria och obundna som till exempel Posk. De är inga statliga institutioner.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

1 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Eva
Men S står ju inte för en kyrka öppen för alla. Trots beslutet om att de 2 olika synerna på äktenskapet ska få finnas (på lika villkor förutsattes) så har bl.a. S sett till att den som tolkar Bibeln så att äktenskapet är för kvinna o man inte har rätt finna präst med samma bibeltolkning. Den rätten, att finna präst för t ex själavård som fullt ut delar bibelsyn, tillkommer bara en grupp. S står absolut o på intet sätt för en kyrka för alla. Möjligen för alla som tror rätt enligt S alternativt håller tyst o avstår närmare kontakt.