Svenska kyrkan är ingen åsiktsgemenskap

Fredrik Sollner prästkandidat i Strängnäs stift

Vill vi vara grenar av samma vinträd måste vi inse att vi är många lemmar i en och samma tro på Jesus Kristus - snarare än en åsiktsgemenskap, styrd från Sveriges riksdag.

Frågan om väjningsrätten har blivit politiskt sprängstoff inför årets kyrkoval. Allt fler nomineringsgrupper och debattörer lyfter fram avskaffandet av rätten att avstå viga samkönade par som en prioriterad fråga inför det som vi som medlemmar i Svenska kyrkan har att ta ställning till.

Den 1:a september publicerade Kyrkans tidning en ledare av Jonas Eek om hur försvinnande liten del av alla vigslar som är samkönade i dag. Man kan fråga sig: är detta egentligen en stor fråga? Uppenbarligen är den det för de partipolitiska nomineringsgrupperna. Socialdemokraterna, Borgerligt alternativ, Centerpartiet, Vänstern i Svenska kyrkan med flera har en tydlig uppfattning om att detta är en principfråga inför kyrkovalet - men till vilket pris?

Som homosexuell, medlem i Svenska kyrkan, blivande präst och kristen medbroder har jag svårt att se hur denna fråga gagnar våra ekumeniska relationer och sammanhållningen i vårt eget samfund. Svenska kyrkan är redan det mest inkluderande och progressiva samfundet i världen - något jag är stolt över. Men vi är också en kyrka som stänger ute människor av avvikande åsikt. Det finns många bibeltexter som talar om enheten i Kristus. Ändå drabbas kyrkan allt mer mer av splittring.

Den mångfald man så gärna vill lyfta fram blir ett luftslott när den inte gäller hela den teologiska bredd vi har i vår kyrka. Att de politiska partierna har en linje att gå efter är inte svårt att förstå. Däremot är kyrkan inte en arena för politiska partier att göra sina partiprogram kända, trodda och älskade.

Vårt uppdrag som kristna är att göra Kristus känd, trodd och älskad. Dessutom skulle jag personligen känna mig tämligen kränkt om jag stod framför en präst som vigde mig och min blivande man om denne stod med korsade fingrar bakom ryggen, eftersom han eller hon är tvungen att viga oss - och ärligt talat är detta ingen stor fråga. De flesta samkönade vigslar sker i dag utanför kyrkans sfär och de vigslar som utförs i Svenska kyrkan sker med en präst som brudgums- eller brudparet vet är av samma teologiska uppfattning om äktenskapet.

Vill vi vara grenar av samma vinträd måste vi inse att vi är många lemmar i en och samma tro på Jesus Kristus - snarare än en åsiktsgemenskap, styrd från Sveriges riksdag. Vill vi ha en levande folkkyrka är det dags att se värdet i att de icke partipolitiska nomineringsgrupperna är kyrkans framtid. 

Fredrik Sollner
prästkandidat i Strängnäs stift

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

4 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Bengt-Åke Johansson
Tack Fredrik! "Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren , nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp."
Karin Janfalk
Jag har en lång arbetstid bakom mig i Svenska kyrkan, just i dagarna 47 år, och i stort sett under hela perioden har jag jobbat tillsammans med barn och unga. Jag är också engagerad i en nomineringsgrupp i kyrkovalen. Detta är inte två olika arenor, jag lever hela mitt liv under ett och samma valv. Under mina 47 år i kyrkans tjänst har vi kontinuerligt hittat nya vägar att gå och nya frågor att lösa. Lika relevant som att vi inte längre ger en arena för den som inte kan eller vill samarbeta i vigningstjänst oberoende av kollegans kön lika relevant är det att på sikt inte ge en arena för den som inte kan eller vill ge samma utrymme för människors kärlek oberoende av kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Dessutom är det min erfarenhet under många och långa år att den som inte kan eller vill viga samkönade par inte heller uppmuntrar och/eller talar väl om allas rätt till kärlek, relationer och familjebildning utanför den heterosexuella normen. Och det är det verkliga problemet för barn och unga, att inte bli medräknad med hela sitt liv och hela sitt väsen.
Lina Mayïm
Hur förblir vi mångfaldens kyrka inte bara i ord utan i handling? Finns det plats för "den andre" i Svenska kyrkan. Enhet är mycket djupare och svårare än enhetlighet! Tack för din röst i en sårig debatt.
Eskil Jonsson
Nu är det väl så att Svenska kyrkan är både en åsiktsgemenskap och en trosgemenskap. Förtroendevalda och biskopar/präster som har olika ansvar. Vi har också en Lag om Svenska kyrkan som beslutats av riksdagen som är politiskt vald. Vi gör ofta också en distinktion mellan sekulärt och andligt som inte är självklart om vi vill följa FN:s deklaration om Mänskliga Rättigheter och Barnkonventionen som också är lag.