Svenska kyrkan borde lyfta ut krucifixen

Korset är en del av krucifixet som skapar känslor av undran och avståndstagande, skriver Göran Hjort i en replik.

Korset är kristendomens främsta symbol. En träställning på vilken romarna spikade upp brottslingar som skulle avrättas. Kristendomen är nog ganska ensam om detta val av symbol.

Hur skulle det sett ut om Frankrike haft giljotinen som nationalsymbol eller Grekland en hög av stenar? En symbol visar vad en sammanslutning anser vara typiskt för sin verksamhet eller ideologi.

Korset ger en bild av kristendomen som en dödens och våldets religion. Där finns inte livet och kärleken med som egentligen är kristendomens kärna. Vikingarna hade Tors hammare som symbol för kraft och styrka.

Med konverteringen till kristendom övergavs hammaren till förmån för korset med sin annorlunda betydelse. Teologer hävdar att korset symboliserar frälsning och försoning. Att Jesus som en inkarnation av Gud med sitt ställföreträdande lidande på korset sonade människans arvsynd. En svårförklarlig, beklagansvärd och otidsenlig trosuppfattning.

Korset är en del av krucifixet som skapar känslor av undran och avståndstagande. Kan ett sargat och blodigt manslik förkroppsliga Gud? Svenska kyrkan borde rent konkret lyfta ut krucifixen från kyrkorummet eller åtminstone hänga dem på en undanskymd plats som ett museiföremål.

Det rena korset kan med fördel ersättas med det gotländska gårdskorset. Det är en vacker, reslig skulptur som kan ses som masten på en fullriggare. Det innehåller solhjulet, en välsignelsesymbol som finns i många kyrkor. Korset kan ges ytterligare intressanta och tänkvärda existentiella tolkning. Med dessa enkla åtgärder kan kyrkan med trovärdighet skapa ett rum för positiv och ljus andakt. 

Göran Hjort

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
1 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Pelle Andersson
Håller helt med det som står i artikeln! Jag är till och från besökare i någon kyrka, i sanningens namn när hustru Lotta vill gå. Jag har då noterat alla sorgesamma bilder vid altare och andra ställen i kyrkan. De lägger sordin på upplevelsen. Nyligen blev detta extra tydligt då vi besökte en kyrka där kulturskolan hade en musikkonsert präglad av framtidstro och ungdomlig entusiasm. 25 härliga ungdomar förmedlar glädje där de står längst fram i kyrkan och sjunger! Men ovanför deras huvuden på en jättetavla sitter Jesus fastspikad på korset. Så trist att en sådan kuliss skall rama in de ungas glädje, och kyrkobesökarnas! För att få fler besökare måste nog kyrkan sprida mera glädje i sina miljöer! Varför inte jättetavlor med en blomstrande sommarängar i blickfånget när vi sitter i kyrkan? Inramningen påverkar sinnesstämningen - och att den skall vara glädje och framtidstro tror jag nog kyrkan vill förmedla! Men då måste man tänka på innemiljön i våra kyrkor! Man måste våga inse att det är 2023 och att unga människor inte skall bli dystra när de går in genom kyrkporten! Pelle Andersson