Nationell nivå agerar som om kyrkan vore en koncern

Ska nu församlingar och medarbetare förbereda sig på att ta emot en våg av människor som eventuellt kommer att söka sig till kyrkor och församlingslokaler till följd av en ny grafisk profil? Kan man tro att den nya grafiska profilen får ett sådant genomslag att den skapar en längtan att lära känna trons innehåll och trons väsen? 

Det är sagt att den grafiska profilen ska användas. Var i kyrkoordningen ges detta mandat till kyrkostyrelsen? Hur en församling eller ett pastorat vill forma sin kommunikation digitalt eller analogt måste vara en angelägenhet som hör hemma där. Kyrkoordningen säger följande: ”Kyrkomötet får inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i.”  Detta borde också gälla kyrkostyrelse och kyrkokansli.

Det är tillåtet att lägga till församlingens/pastoratets egna tillägg. Under Svenska kyrkans logga kan man lägga till församlingsnamn, dock inte ortsnamn om det inte framgår av församlingsnamnet. I kyrkoordningen står det ”Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan.”  När nu kyrkoordningen talar om församlingen som den primära enheten i Svenska kyrkan så bör det betyda att övriga enheter är sekundära och bör då rimligen ha en sekundär plats i kommunikationen. 

Från nationell nivå agerar man som att Svenska kyrkan är en koncern, inte ett samfund som bärs av församlingar och pastorat. Styr uppifrån med dekret.

Var det en brist på arbetsuppgifter för kommunikationsavdelningen på nationell nivå som ledde fram till att inleda ett arbete med att ta fram en ny grafisk profil? En profil som omfattar allt från typsnitt, färg, affischers layout till arbetskläder för medarbetare. Kanske finns också en liten förhoppning av erkänsla från branschen i form av någon utmärkelse? Hur som helst gavs arbetet grönt ljus från kyrkokansliets ledning och kanske kyrkostyrelsens arbetsutskott. Jag undrar dock hur förarbetet har sett ut? Har det kommit ett uppdrag från kyrkomötet? I vad mån har Svenska kyrkans församlingar/pastorat bett om dessa förändringar?

När den nu beslutats om så ska alla inom Svenska kyrkan använda den grafiska profilen. Grundfärgen är inte vit och det går inte att använda ett färgat papper i den mån man vill ta fram foldrar, affischer, flyers et cetera. På färgat papper  förändras de övriga anbefallna färgerna och därmed bryter man mot den grafiska profilen. Så församlingarnas skrivare kommer att förbruka stora mängder färg.  Klimatneutralt?

På hemsidor eller i trycksaker ska man därtill använda mallar som inspirerats av kyrkfönster, det kan ju vara kul. Men tar man en titt på den färgpalett som ska användas så har färgerna inga likheter med de kyrkfönster jag beskådat sedan barndomen på 50-talet. Det är ett antal, dels som prästbarn, dels som präst och till följd av arbete på flera håll i världen. De kyrkfönster jag sett har rena och klara färger inte dessa murriga nyanser. Våra liturgiska färger är också klara och inte murriga.

Ytterligare funderingar som finns hos mig är vilka de teologiska och/eller pastorala överväganden som ligger till grund för den nya grafiska profilen.

Jag vet att jag kommer få svar som berättar hur många dragningar som gjorts för stiftens direktorer, stiftens informatörer, fokusgrupper med flera i framtagandet av den nya grafiska profilen. Inga av dessa grupper är beslutsorgan i Svenska kyrkan, så vad är motivet till en ny grafisk profil? Jag kan inte påminna mig att några av de styrande dokument som uttrycker Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära talar om varumärkesbyggande.

Erik Apelgårdh