Tänk om en vd för ett stort världskänt bolag efter pensioneringen skulle gå ut och förklara att han inte tror (har trott?) på företagets absolut mest centrala värdegrund. Det skulle aldrig inträffa.
Och ordet blev kött och tog sin boning ibland oss. Om Jesus inte hade dött och uppstått så vore allt förgäves.
Om KG Hammars erfarenhet av Kristus endast är en tankekonstruktion så är det verkligen synd om honom. Hur kan min förre ärkebiskop ha stått ut med att utåt officiellt stå för Bibelns med kött och blod förkroppsligade gudsuppenbarelse till oss och kanske inombords ha sett på Jesus som ”en tankekonstruktion för att uttrycka erfarenheten av gudsnärvaro”? Hur har han orkat? Hur mår man egentligen då man efter pensioneringen släpper fram detta?
Jag har en annan bild av den Kristus som jag tror på som sann människa och som sann Gud. Miljoner människor har gett sitt liv för en förkroppsligad Gud av kvinna född, död och uppstånden. Vem vill ge sitt liv för en tankekonstruktion?
När man framför altaret i Malmös kyrkor låter en imam delta i gudstjänst och den av Svenska kyrkan anställda prästen troligen inte själv har läst Koranens hatiska budskap mot dem som inte är islamtroende så blir man funderande.
Då man på Stockholms stifts hemsida kunde läsa att: ”olika människor ber till olika saker – det är lika bra”.
Då före detta ärkebiskopens syn på Jesus Kristus som en konstruktion måste innebära att sakramenten också bara är en tankekonstruktion – då blir nästa slutsats: Svenska kyrkan har inget berättigande. Vem vill ansluta sig till en tankekonstruktion och vad ger den mig i livets olika skeden?
Men Jesus Kristus är sannerligen uppstånden i fysisk form. Med såren på sin kropp för mina synder. Jag älskar dig Jesus. Du är på riktigt!
Ingemar Arvidsson
Glimåkra
LÄGG TILL NY KOMMENTAR