Utmaningen är att stå kvar i det svåra

SLUTREPLIK

I vår debattartikel (8 mars) ville vi lyfta in fler perspektiv i samtalet om de svåra existentiella frågorna, särskilt rörande livets början. Vi är tacksamma för att detta uppmärksammats. Vi är också tacksamma för att våra biskopar lyfter de officiella ställningstaganden som läronämndens yttranden är. Vår förhoppning är att samtalen får fortsätta med det utrymme för olika uppfattningar som läronämnden gett uttryck för 1994 och 2015.

I utrymmet finns en själavårdande bredd som är viktig att värna. Den bredden utmanar oss också till att stå kvar i det svåra. Etiska dilemman innebär bland annat att, som ärkebiskop emeritus KG Hammar uttryckte det i ombudsmötet 1993, “hur vi än väljer så blir det fel”. Vilande i Guds kärlek och nåd kan vi både stå kvar och stå ut med det.

De existentiella frågorna är eviga inte bara för att de handlar om det eviga utan också för att varje människa själv behöver brottas med dem. Samtalen om dem behöver därför få utrymme inte bara i debattartiklar men också i arbetslag, församlingar och föreningar. Genom bön, samtal, reflektion och kunskapssökande får vi resonera vidare på egen hand, tillsammans med varandra och tillsammans med Gud.

EFS ledningsgrupp genom Pontus Adefjord och Mia Ström