Bortom biskopsbrevet behövs mer av medveten teologi

Anders Kristoffersson, teol. mag och fil.dr, kyrkvärd i Ålidhems församling, Umeå

Respekt mellan olika traditioner är självklar men öppna samtal borde vara möjliga

REPLIK

I skuggan av pandemi och klimatkris behöver livsmodet hos människor stärkas. Kyrkans undervisning kan bidra. Då behövs pedagogik och teologi. Men jag hittade inte mycket teologi i biskopsbrevet om lärande (KT 43/2021).

I en utförlig och välkommen replik anser dock Sören Dalevi annorlunda (KT 44/2021).

För honom har brevet en medveten teologi, låt vara outtalad, om människa, försoning och kyrka. Men jag hittar alltså inte tecknen för detta.

I mitt inlägg frågade jag hur man hittar teologi som är dold i en text. Jag valde att söka efter hur just människa, försoning och kyrka beskrivs; dessa begrepp är viktiga för lärandet. Utan att säga något om min metod för att spåra det dolda verkar även Dalevi tycka att begreppen är centrala.

Vidare ser Dalevi och jag läran om treenig Gud som en viktig resurs för tolkning av tro och liv. I och för sig bejakas den med självklarhet i luthersk tradition men används sällan i teologisk reflektion. Av reformatoriska skäl har Jesus ofta fått ”dominera” treenigheten.

Med risk för obalanser i synen på tjänst, nåd och andlig växt.

Själv sökte jag i brevet svar på frågor som: Hur myndiga/syndiga är vi? Är föremålet för försoningen Gud, onda krafter eller vi människor? Hur förenas altarets gemenskap med den i vardagen?

Nu kan biskopsbrev tydligen inte vara längre än 85 sidor. Lärandebrevet är bara på dryga 50 sidor så utrymme för lästips hade funnits. När det nu inte rymdes annan teologi än den som signaleras med ett värdefullt urval centrala bibelställen, böner, bekännelser och psalmer. Försiktigt beskrivna som exempel utan kanonstatus.

Dalevi betonar mångfalden av traditioner som brevet riktas till och som ska respekteras.

Detta bekräftar min tidigare förmodan att mångfalden förklarar den dämpade teologin. Respekt mellan olika traditioner är självklar men öppna samtal borde vara möjliga. Jag ser fram mot bidrag från allas vårt kyrkokansli. Och mot dialogiska biskopsbrev kring synen på människa, försoning och kyrka. Teologi för liv och lärande.

Anders Kristoffersson,
teol. mag och fil.dr, kyrkvärd i Ålidhems församling, Umeå

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.