Vi efterfrågar fortfarande det grundläggande på finska

Replik på "Vi ser fram emot en fortsatt dialog om arbetet på finska".

Vi vänder oss till er kyrkoherdar i Göteborg i er roll som teologer, präster och herdar med ansvar för andlig spis i era områden, inte som förändringsledare. Ni utgår från en konstruerad verklighet där Göteborg är styckad i nio delar. Det fungerar säkert utmärkt för svensktalande som har flera kyrkor med söndagliga gudstjänster inom grannskapet. De kan välja var de vill fira gudstjänst utifrån den profil som tilltalar dem.

En minoritet har ingen sådan lyx – inga finskspråkiga gudstjänster har hittills arrangerats under 2023.

Men de finsktalande vill också följa kyrkoåret i egenspråkiga gudstjänster – varje söndag i en kyrka som avses för detta ändamål. Av de flesta av oss skulle det kräva lite resande. Det tål vi – bara vi får tryggheten som en varaktig adress skapar. Den nationella sverigefinska minoriteten består inte av nio delar utan har stark sammanhållning och är van vid att åka till betydande aktiviteter såsom gudstjänster från alla håll.

För pastorat/församlingar skulle det innebära samverkan. Vi uppfattar att ni redovisar för ett redan pågående samarbete: ”det finns tillgång till finsktalande präst och musiker…för medlemmar i hela Göteborg”.

Vi ber att ni bara utvidgar lite på det redan befintliga samarbetet. Det är inte svårt att hitta finskkunniga präster, diakoner eller övriga lämpliga personer för uppdrag i en storstad.

Tyska gudstjänster anordnas varje söndag i Göteborg, alltid på samma ställe. Varför skulle finsktalande inte få motsvarande bemötande i vår lutherska kyrka? Svenska kyrkan ska ju ”för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär” (KO Inledningen, 1. avd).

Det känns som att kyrkan behandlar oss som ”samarier” eller ”spetälska”. Vi citerar ps. 25: ”Vänd dig till mig, var barmhärtig, ty jag är ensam och betryckt.”

Vad gäller språkval som ni lyfter fram – finskt eller tvåspråkigt – så är vår minoritet heterogen såsom alla populationer. Låt oss inte blanda äpplen och päron. Vårt nätverk representerar – låt oss säga ”äpplen” – de väldigt många som har finska som trosspråk. Gud har skapat oss finskspråkiga. Och Han rekommenderar gudstjänstfirande varje söndag.

Vi efterfrågar fortfarande det grundläggande: veckovisa gudstjänster, diakoni, kristen undervisning och mission på vårt folks språk. Missionsbefallningen gäller också finsktalande – som betalar dyrt för medlemskap varje år.

Vi vet också att enligt KO 36 kap 7 § har vi rätt att uttrycka oss skriftligt på finska i kontakt med kyrkliga aktörer inom det finska förvaltningsområdet – bland annat i Göteborgs kommun.

Koska meille äidinkielellä itsemme ilmaiseminen on huomattavasti helpompaa ja vähemmän aikaa vievää, käytämme tästä lähtien tätä mahdollisuutta sopivissa tilanteissa.

Merja Heed
Sirpa-Leena Kuussaari
Timo Lyyra

å vägnar av sverigefinska kyrkliga nätverket Kyrkans Ödmjuka