Känn lite sorg för oss, Göteborg

Det är viktigt att kunna förbättra samverkan i vår stad. Tre plus tre kan bli sju, ja till och med åtta om man släpper lite på egoismen.

Vi förvånas över den göteborgska kyrkan och våra finsktalande medlemmar. När Göteborgs kyrkliga samfällighet lades ner försvann finansieringen av största delen av den finskspråkiga verksamheten inom Svenska kyrkan i Göteborg som funnits i 70 år. Ingen församling eller pastorat vill nu ta ansvar för att driva en finskspråkig verksamhet i Göteborgs­regionen. Korrekt information på finska saknas på webben och verksamheten är sporadisk och splittrad.

Det är som man säger i norra Bohuslän ”stor folkets skam” att inte församlingar och pastorat kan samarbeta så att vår finskspråkiga minoritet kan erbjudas en värdig verklighet inom kyrkan.

När man har självständiga församlingar och pastorat som vi numera har i Göteborg så behövs det krafter som ser till helheten. Det behövs solidaritet och omsorg om dem som ber om att få vara en del av den kristna gemenskapen. Det behövs människor med hjärta och hjärna att tänka utanför boxen och ta initiativ. Saknar vi i Svenska kyrkan sådana kvalitéer?

Visk, som står för Vänstern i Svenska kyrkan, är i det allra mesta nöjda med vår göteborgska kyrkas progressiva hållning i många frågor. Men när det gäller hur man hanterar de 30 000 i den finskspråkiga minoriteten i Göteborg är vi missnöjda.

Den tysktalande befolkningen har ju egen kyrka. Varför har våra finskspråkiga medlemmar och kamrater inte något som liknar detta?

Vårt enkla råd är: Gör om och gör rätt. Det gagnar oss alla!

Ann-Christine ­Andersson
Anders Meuller
Vänstern i Svenska kyrkan