En historisk resa genom det bortglömda manliga modet

Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, har skrivit ett kapitel i den nya antologin Manligt mode: en okänd historia som Ingrid Giertz-Mårtensson varit redaktör för.  

Antologin vill lyfta fram det manliga modet, ofta undangömt bakom det kvinnliga modet, under de senaste 500 åren. Här finns kapitel om franska modeplanscher, engelsk skrädderi och jeans. Och ett kapitel om liturgisk klädedräkt signerat Mikael Mogren. 

– Det manliga modet har växlat väldigt snabbt och allt snabbare. De liturgiska kläderna är fortfarande igenkännliga sedan antiken, säger Mikael Mogren.

En resa genom historien

I sitt kapitel tar Västeråsbiskopen med läsaren på en resa genom historien. Han förklarar att under 300-talet, när kristendomen etablerades i statsmakten, kom också rikedomen och de utsnidade, vackra liturgiska dräkterna utvecklades. Vid den här tiden fick kläderna den utformning som återfinns hos biskopar, präster och diakoner än i dag. 

På 700-talet fick germanerna genomslag med jackor och byxor som liknar dagens kläder. Då slutade folket i hoven att gå klädda i det som liknade liturgiska kläder och de liturgiska kläderna blev i stället speciella och särskilda annat mode.

Trots att liturgiska kläder på många sätt sett liknande ut i århundraden, har textilierna samtidigt blivit en yta att uttrycka sig konstnärligt på som ständigt förändras. På biskopskåpor och antependium har textilkonstnärer kunnat uttrycka sin gudstro på ett radikalt sätt som sällan tillåtits en oljemålad altartavla.  

Tagit del av textilskatt under processen

Att åka runt i Sveriges kyrkor och se den rika textilskatt som finns är att ständigt häpnas, berättar Mikael Mogren. Äran ska gå till syföreningarna, som under 1900-talet var de som såg till att i stort sett varje kyrka fick en full uppsättning av liturgiska textilier.  

– Jag har stor aktning för hantverket och konstnärskapet. Alla dessa konstnärer och väverskor som har jobbat med det här, det är kvinnohistoria invävd i alla dessa tyger, säger han. 

Mikael Mogren lyfter fram två personer som varit mest tongivande för kyrkotextilier på 2000-talet. Drottning Margrethe av Danmark, som med kraftfulla färger och ett nytt symbolspråk syr om sina galaklänningar till liturgiska kläder. Och Berit Lundqvist, ansvarig för kyrkotextilier i Västerås stift, som introducerat liturgiska kläder för en ny generation genom att skapa en liturgisk klädedräkt i barnstorlek. 

– Inför framtiden är det viktigt att vi blir stolta över kyrkotextiliernas historia, får kunskap om det så att man inte tycker att det där kan man ha och mista. Det ska vårdas och lämnas över till nästa generation, för det är del av den stora berättelsen om vilka är, säger Mikael Mogren.

Hållbarhetstänk: Inget slit och släng

En aspekt som Mikael Mogren lyfter som viktig i vår tid är att det finns ett starkt hållbarhetstänk i de oföränderliga, pampiga liturgiska kläderna. 

–  Det här är inte kyrkans enda språk, kyrkan ska också predika enkelhet och återhållsamhet, men det är ett språk. Och det är ett viktigt språk i dag för det är inget slit och släng, det är verkligen återanvändning. Jag går runt i samma kläder som flera generationer tillbaka.