Kyrkans Tidning berättar den här veckan om hur sjukhuskyrkan påverkas av att sjukvården i allt högre grad bedrivs i människors hem.
I Stockholm bekostar stiftet särskilda koordinatorer som sköter kontakten mellan församlingarna och ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet.
Det finns komplicerande faktorer i det nygamla vårdlandskap som kyrkan därmed ger sig ut i. Det gäller till exempel att kunna förhålla sig till den mängd olika aktörer som i dag finns inom vården, utöver regioner och landsting.
Sjukhuskyrkans präster och diakoner är sannolikt också bättre rustade än sina kollegor i församlingstjänst att möta den typ av existentiella frågor som svårt sjuka ställs inför. Här kan det med andra ord behövas fortbildning.
Kroniskt sjuka eller döende kan behöva många samtal. Med minskande resurser i församlingarna ställs själavården därför inför behovet av prioriteringar. Frågan är vilka behov kyrkan räcker till för att täcka i ett samhälle, där så många behöver hjälp och resurserna är begränsade?
När det gäller kostnaderna för hemsjukvård och sjukhusvård, är det lätt att blunda för de anhörigas kostnader i form av förlorad arbetsinkomst eller den ökade arbetsinsats de tvingas stå för när vården flyttas till hemmet.
Det finns alltså skäl att inta en åtminstone delvis kritisk hållning till utvecklingen och flera anledningar till eftertanke kring de praktiska konsekvenserna av den för kyrkans del.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.