En ny årskull konfirmander skrivs nu in i landets församlingar. Samtidigt som det är glädjande med terminsstart är det läge att påminna om en del forskningsresultat. Som att Bibeln behöver hjälp att landa i unga människors liv. Och att frågan behöver ställas vems liv det är som tyds i församlingens gudstjänster?
Runt om i landets församlingar planeras för årets konfirmandgrupper. Det är glädjande att höststarten också i år, på flera håll, får lov att gå i undervisningens tecken. Och då är det på sin plats att påminna om en del gamla sanningar. Saker som har påtalats i åratal, men där förändringarna dessvärre går långsamt.
Som det där med Bibeln i kyrkans undervisning och konfirmanders upplevelser av kyrkans gudstjänst.
Det borde vara en självklarhet att utgå ifrån Bibeln i kyrkans undervisning. Där finns den uppenbarelse som är den kristna trons innehåll. Av de biblar som varje år säljs i Sverige går de flesta till konfirmander. Hur dessa sedan används i undervisningen skiljer sig åt.
I samtal med präster och pedagoger vittnar många om svårigheterna att få Bibelns berättelser att möta ungdomarnas värld. Det finns ofta en ambition att ”Bibeln ska få möta livet”. Ändå blir Bibeln ofta ett dåligt samvete i undervisningen. Man delar ut den men har svårt att konkret använda den. Samtal med konfirmander bekräftar bilden. Många berättar att de fått en bibel, men att den sällan – ibland till och med aldrig – har använts under konfirmandtiden.
Utöver sådana samtal finns det ingen egentlig empiri på hur Bibeln faktiskt används i kyrkans undervisning. Däremot kan man genom andra undersökningar få indikationer på hur bibelundervisningen ”landar” i ungdomarnas liv. En sådan undersökning är Att leda är att växa. Unga konfirmandledare i Härnösands stift (Härnösands stift, 2017).
I den undersökningen var det bara var tionde konfirmand (10 procent) som instämde helt eller delvis i påståendet att Bibeln är aktuell i dag. Det är en låg och bekymmersam siffra. När samma fråga ställdes till unga konfirmandledare blev siffrorna mer positiva: mellan var fjärde och var tredje ung ledare instämde beroende på hur länge man hade varit ledare. Att delta i kyrkans undervisning som ung ledare verkar alltså underlätta Bibelns möjlighet att landa det egna livet.
Ett annat sätt att undersöka hur Bibeln tar mark i konfirmanders och ungdomars liv är att undersöka hur de uppfattar predikan i gudstjänsten. Men bara tolv procent av konfirmanderna instämde helt eller delvis i påståendet att predikan brukar vara intressant att lyssna på. Hela sex av tio instämde ganska lite eller inte alls i påståendet. Detta är ett underbetyg åt förkunnelsen i en luthersk kyrka där ordets förmedling och förklaring traditionellt har spelat en stor roll. Även om siffrorna förbättras något bland de unga ledarna, förändras inte bilden dramatiskt. Förkunnelsen förefaller vara i kris bland unga människor över lag och i frågor om kyrkans gudstjänst syns inte samma ”träningseffekter” bland de unga ledarna som i frågan om Bibelns aktualitet.
Därför är det knappast förvånande att konfirmander och unga ledare inte heller upplever att gudstjänsten handlar om dem själva och deras liv. Om predikan med sin bibelutläggning upplevs som ointressant är det troligen svårt att erfara gudstjänsten som relevant för det egna livet. Bara 13 procent av konfirmanderna och 20 procent av de unga ledarna instämde helt eller delvis i att gudstjänsten brukar handla om dem och deras liv. Sett över tid förefaller dessa siffror dessutom ligga i stort sett stilla (jämför: Vägar framåt i Svenska kyrkans konfirmandarbete, Karlstads stift 2007).
Sammantaget är detta knappast att beteckna som good enough. I längden är resultaten inte hållbara för kyrkans undervisning och gudstjänst. Och ytterst vittnar de om en verksamhet som inte följer de konfirmandriktlinjer som i våras antogs av kyrkostyrelsen. Dessa slår fast att ”församlingen [får] finnas tillsammans med konfirmanderna, hjälpa dem att formulera sina frågor och pröva sina svar utifrån den livstydning som kristen tro erbjuder” (sidan 5). Kyrkans undervisning syftar alltså till att få formulera sina frågor och få tyda sitt liv i ljuset av kristen tro.
De stora frågorna att ta med sig, inför att man välkomnar nya konfirmander, blir vems frågor det är som formuleras och vems liv är det som tyds i församlingens gudstjänster? Det verkar i alla fall inte vara konfirmandernas eller de unga ledarnas.
”Men bara tolv procent av konfirmanderna instämde helt eller delvis i påståendet att predikan brukar vara intressant att lyssna på.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.