Biskop Mikael Mogren kräver att Sverige erkänner folkmordet

Under en ceremoni vid monumentet över det armeniska folkmordet hedrade biskop Mikael Mogren offren. Till höger om honom står biskop Gevorg Saroyan från den Armeniska apostoliska kyrkan. Foto: Jonatan Sverker

På plats i Armenien varnar biskop Mikael Mogren för att övergreppen fortsätter om inte världen reagerar.

För hundra år sedan dödades mer än en miljon kristna i det sönderfallande Osmanska riket. Det kallas ofta det armeniska folkmordet, men drabbade många kristna grupper i området.

Föll på knä för att hedra offren

Under tisdagen hedrade biskop Mikael Mogren minnet av de mördade på plats i Armeniens huvudstad Jerevan. På ett berg i stadens utkant finns minnesmärket för folkmordet. Där planterade biskopen ett träd i en minneslund och han lade också ner en krans vid själva monumentet. Inne i själva monumentet brinner en eld och biskopen föll på knä framför den för att, tillsammans med representanter för den Armeniska apostoliska kyrkan, hedra de döda.

Biskopen, som länge engagerat sig för det armeniska folket, var tagen efteråt.

- Man får väldigt starka intryck här. Det är oundvikligt att engagemanget för frågan fortsätter, säger han till Kyrkans Tidning på plats i Jerevan.

Biskopen vill se ett erkännande

Att kalla massmördandet av kristna för folkmord är känsligt i vissa länder. Turkiet hävdar bestämt att händelserna inte var ett folkmord, något som bidragit till att andra stater också avstått från den benämningen. I Sverige beslutade riksdagen 2010 att regeringen skulle erkänna detta som ett folkmord, men både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har undvikit frågan.

Det upprör biskop Mikael Mogren, som vid minnesmonumentet krävde att regeringen ska agera.

- Det är väldigt starka krafter som inte vill kalla detta för ett folkmord - och jag är inte inne i den politiska världen - men jag tycker inte att man ska vara så eftergiven inför dessa krafter. Det betyder något om Sverige skulle erkänna detta som ett folkmord, säger han.

Armenierna drabbas av nya trauman

Många armenier bär på sår och trauman efter folkmordet, trots att de inte själva upplevde det. Och det armeniska folket har drabbats av andra katastrofer på senare tid. Efter det att grannlandet Azerbajdzjan intog den armeniska enklaven Nagorno-Karabach i september 2023 flydde omkring 120 000 människor till Armenien, något som utvecklats till en flyktingkatastrof i det tysta.

- Då det tidigare folkmordet inte erkänts och bearbetats så fortsätter övergreppen. Man ger sig fortfarande på armenierna utan att omvärlden reagerar.

Han är övertygad om att ett svenskt erkännande skulle göra skillnad. Redan på plats i Armenien har han börjat kontakta svenska politiker, och han kommer inte att ge sig.

- Man märker på människorna man möter här hur mycket folkmordet betyder för dem, säger han.

Armenisk biskop uppskattar besöket

Med under ceremonin var biskop Gevorg Saroyan från den armeniska kyrkan. Han säger att biskop Mikael Mogrens besök betyder mycket.

- Han delar vår smärta, och vi vet hur han arbetar för att Sverige ska erkänna folkmordet. Han finns i vårt folks hjärta.

Gevorg Saroyan menar att frågan om det armeniska folkmordet inte enbart berör det armeniska folket. Så länge brott mot de mänskliga rättigheterna inte erkänns så kommer de att fortsätta.

- Det skulle hjälpa hela mänskligheten i kampen för mänskliga rättigheter. Om vi vill stoppa folkmord och etnisk rensning så måste vi erkänna historien. Därför är det väldigt viktigt för oss att den svenska regeringen gör det.

Fotnot: Ett längre reportage om biskop Mikael Mogrens besök i Armenien kommer senare i Kyrkans Tidning

Fakta: Det armeniska folkmordet

De kristna i det Osmanska riket hade tidigare drabbats av förföljelse, men det egentliga folkmordet inleddes 1915 och pågick i flera år. Mer än en miljon kristna dödades, och det Osmanska riket tömdes på sin kristna befolkning.

De kristna avrättades, utsattes för svält och tvingades ut på dödsmarscher.

Assyrier och syrianer kallar händelsen för Seyfo.

Källa: Forum för levande historia

Prenumerera på Nyhetsbrev

14 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Arne Nilsen
Tack Biskop Mikael för att du försöker få Sverige att erkänna folkmordet! Må hela Svenska Kyrkan stå bakom dina ord!
Gudrun Zachrisson
"Tiga kan jag inte" Alma och armenierna" av Janne Carlsson. Där kan man läsa om folkmordet.
Bengt Olsson
Mikael Mogren har helt rätt. Men vem i Sverige, i församling eller i rikets styre, lyssnar numera på en biskop? Knappast någon!
Sema Teymur
Tack för den här texten. Jag blev stark berörd av att läsa artikeln. Min mormor berättelse om om den armeniska folkmordet finns kvar inom mig.