Entusiasten som driver unika museet i Värmland

Följ riksväg 63 norrut från Karlstad i en kvart. Sväng av till vänster och gör snart en sväng igen, den här gången till höger. Har du tur möter du en älgko med sin kalv i vägrenen. Sedan öppnar sig skogen och förbyts i sluttande ängar. En bit upp i backen står en skylt som berättar att här ligger Psalmboks- och bibelmuseet.

På gårdsplanen hälsar Fredrik Haeffner välkommen. Det är han som driver museet, som “nästan alltid” är öppet. I det lilla röda huset finns strax över 5 000 böcker och 3 000 unika titlar.

En guidning av Fredrik Haeffner är full av engagemang. Ingen av böckerna är gömda bakom glas i en monter. Här får du själv känna på pappret och trycket på en av de äldsta böckerna i samlingen, fortfarande fullt läsbart efter nästan 500 år. Det är Gustav Vasas bibel, den första bibeln på svenska, tryckt 1540-1541.

Skönsjungande guide

De första psalmböckerna på svenska kom kort efter den första bibeln, berättar Fredrik Haeffner. Den svenska psalmboken från 1536 innehöll 45 psalmer. Nitton av dem finns kvar i 1986 års psalmbok.

Fredrik Haeffner sätter sig bakom sin rese-orgel och spelar det som i dag är psalm nummer 77:s femte vers: 

“Herre, signe du och råde och bevare nu oss väl.
Herre, ditt ansikte i nåde lyse alltid för vår själ
Herre Gud, dig till oss vänd och din frid oss allom sänd. 
O Gud Fader, Son och Ande, dig ske pris i allo lande!”

Titlar från en stor bredd av samfund är representerade på museet. Över 50 uppskattar Fredrik Haeffner det till. Och här finns allt från tjocka band till små, små tryckta häften.

Ovanligt instrument i samlingen

I samlingen finns också ett psalmodikon. Guiden bjuder in besökaren att själv spela några strofer på på instrumentet, som är en avlång låda med en enda sträng.

– Från 1600-talet och i på 1800-talet sjöng man väldigt långsamt. Det berodde bland annat på att folk inte var läskunniga och att bara fint folk ägde psalmböcker. Då fick klockare sjunga före.

– Psalmodikon, som kom från Danmark, blev mycket populärt och förbättrade psalmsången radikalt. Med det kunde klockaren leda i sången på ett enkelt sätt.  

Unik psalmbok favoritobjekt

Ett av de objekt i samlingen som Fredrik Haeffner värdesätter högst är en förstautgåva av Jesper Swedbergs psalmbok. Psalmboken refuserades. 1695 kom en reviderad variant, med 80 färre psalmer än i Swedbergs förslag.  

– Jag ville köpa den vid flera tillfällen, men Maria sa nej. Den var för dyr tyckte hon. När hon gått bort köpte jag den ändå, till hennes ära. Det är synd bara att jag inte fick göra det när hon levde.

Maria Lagerman var Fredrik Haeffners fästmö. De startade och drev museet tillsammans fram till hennes bortgång 2020. Nu driver han det vidare i hennes anda.

Kärlekssagan togs sin början på Wikipedia

Samlingen började ta form när Fredrik Haeffner och Maria Lagerman möttes på Wikipedia under sent 00-tal. Där skrev de båda artiklar - han om koralböcker, hon om psalmböcker.

– För att få kunskap om det vi skrev om var vi tvungna att skaffa böcker. Vi fick en samling trevliga böcker och ville dela med oss. Vi sa till varandra att är det någon som vill komma, så välkomna, säger Fredrik Haeffner om hur intresset blev till ett museum.

De senaste åren har museet haft cirka 200 besökare årligen. Det är grupper med ideella från församlingar, nyfikna turister som stannar till när de ser skylten och de som hör av sig för att de hört att Fredrik Haeffner tar emot gamla psalmböcker. 

Att sluta efter Maria Lagermans bortgång var inte aktuellt, säger han. Samlingen är för värdefull.

– Jag bär den svenska kulturhistorien på detta område, det är det ingen annan som gör. Och psalmboken har betytt så mycket för folk, utöver användningen i kyrkan. Det tycker jag är viktigt att lyfta fram.