De har sjungit fram de nya psalmerna i psalmboken

– Det här hade kunnat vara en allmän vårpsalm, men texten är för specifik och passar bara till en söndag. 

– Jag håller med, den tillför inget. 

Urvalsgrupperna för nya psalmboken är samlade på Rättviks stiftsgård. Det är deras sista dag tillsammans och nu går de igenom psalmerna de känt sig osäkra på ytterligare en gång. ­Sedan ska grupperna besluta om psalmerna går vidare i processen eller inte. 

"Mycket vi säger nej till"

Det hela är en del av det större arbetet med att ta fram en reviderad psalmbok. 

På ett år har de fyra grupperna, totalt 24 kyrkomusiker, präster och studerande från hela landet, kokat ner de 9 500 psalmförslag som under 2022 skickades in i en öppen brevlåda till 242 stycken. 

– Vi har brottats med att det är mycket vi säger nej till. Många har lagt tid och energi på att komponera dessa texter och det har vi stor respekt för, säger Jonas Östlund, organist i Umeå pastorat. 

– Att verk får nej betyder inte att de är dåliga. Det betyder att de inte lämpar sig som församlingssång, säger Mollie Klein, präststuderande. 

Texten är central

I arbetet har grupperna haft med sig kriterier, som att det ska vara sångbart och att texterna ska överensstämma med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Det centrala i arbetet har varit att titta på texten. 

– Det spelar ingen roll om det är världens bästa melodi om inte texten funkar, säger Jonas Östlund. 

Varje grupp har haft drygt 2 000 psalmer vardera att hantera. Var och en av dem har sjungits igenom och diskuterats av gruppen.

– Vi är första gatekeepern i urvalsprocessen, det gör att man också känner en press.

En längtan efter samhörighet

En av de tydligaste teologiska trenderna de har märkt av i texterna är självbekännelse, säger Jonas Östlund. 

– Det märks att många har andlig nöd och vill skriva om det. Det finns exempel där det är väldigt, väldigt personligt. 

– Det finns också en längtan efter samhörighet, att man frågar: ”I ensamheten var finns du Gud?”, säger Mollie Klein.

Finns plats för psalmerna utan teologisk anknytning

Mollie Klein och Jonas Östlund har också hanterat förslag där man knappt skönjt någon teologi. Sånger som kanske handlat om teman som kärlek, men där tron inte har funnits med. Sådana sånger ska såklart få finnas säger de, men det är svårt att se dem i ett gudstjänstsammanhang. 

– Det finns inget ”Vi”. Och någonstans i en psalm vill man också kanske nå fram till att jag hittar något hos dig Gud, säger Jonas Östlund. 

– Man vill komma åt ett hopp, en vändning när det är mörkt. Jag tror inte att psalmbok är forumet för de psalmer som kommit in som är så, säger Mollie Klein. 

Naturlyrik blir en trend

En annan trend har varit att skriva naturlyrik om Gud i naturen och universum.

– Vi har sett det som många svenskar vittnar om: ”Jag möter Gud när jag går ut i skogen”, säger Jonas Östlund.

– Det har varit spännande bilder att sjunga om, säger Mollie Klein. 

Många psalmer har också gått i samma anda som de populära Den blomstertid nu kommer och En vänlig grönskas rika dräkt och handlat om sommaren. 

– Det har funnits de som har utgett sig för att vara för hösten, men då är det ändå sommaren man sjunger om och att det är tråkigt att den är borta, säger ­Jonas Östlund. 

Dragning till en gammal kyrka

Att peka ut några musikaliska trender är svårare, där har funnits en stor spretighet säger de. Några har testat nya uttryck, sådant som inte hört i dagens psalmbok. Andra har försökt efterlikna något äldre.   

– Melodiskt och textligt söker man sig mot det gammeldags svenska, gamla ordval. Det är något gott, man vill ta tillbaka en gammal kyrka, en gammal tro. Men vi har redan de psalmerna, vi vill ju ha något annat, säger ­Jonas Östlund. 

I den lilla stugan vid vattnen fortsätter gruppen att sjunga igenom och diskutera sina sista psalmförslag. Utanför hörs vågorna slå mot bryggan när det blåser upp på Siljan. Att de är just vid Rättviks stiftsgård känns speciellt, berättar flera av deltagarna, då platsen varit betydelsefull för flera kända psalmförfattare. 

Psalmerna som behöver ses över

Förutom de psalmerna som fått ja, har urvalsgrupperna också skickat med några psalmer med kommenterar om att de behöver redigeras.

– Det kan handlar om att en del förslag har många verser och att en vers behöver tas bort. Eller att det är ett väldigt stort omfång av toner och några av dem funkar att sänka, säger Karin Tillberg, teologisk sekreterare för kyrkoböcker på kyrkokansliet. 

Parallellt med att de nya psalmerna ska förberedas för att provsjungas i församlingarna, har arbetet påbörjats med att se över innehållet i den nuvarande psalmboken. 

"Psalmbok 2030"

Att innehållet ses över kan betyda språkliga revideringar eller att psalmer helt plockas bort. Det ses också över om det finns psalmer i välanvända sångsamlingar som man vill lyfta in i den reviderade psalmboken.   

– Vårt arbetsnamn är Psalmbok 2030, så vi hoppas på en ny psalmbok i början av 30-talet, säger Karin Tillberg.

Senast en ny psalmbok togs fram arbetade kommittéen i 17 år.

– Ibland hör man ”Vi hinner inte lägga så mycket tid som de gjorde förr”, men vi kommer nästan ha hunnit sitta så länge, säger Karin Tillberg. 

"Intensivt arbete"

– Att det har kommit in så mycket nytt material har varit väldigt roligt för oss som inte jobbar i församling och märker av psalmengagemanget i vår yrkesvardag. Det gör att vi vill göra det här redigt och verkligen gå igenom materialet. Då tar det tid. 

 Det har varit ett intensivt arbete, säger Jonas Östlund och Mollie Klein. 

– Men det har varit jättekul! Det har verkligen varit ett privilegium att få gör det här, säger Mollie Klein. 

– Man har smakat frukten. Det har varit jätteroligt. Och det är inte många förunnat att få vara med och ta fram en ny psalmbok. Jag är inte trött på det, men jag skulle inte vilja gå igenom 10 000 psalmer till, säger Jonas Östlund.