Den 9 juni var det val till Europaparlamentet. Rösterna räknas fortfarande, men ett preliminärt valresultat finns. Det visar att de partier som tappat mest jämfört med valresultatet 2019 är Centerpartiet (C), som minskar 3,5 procent, och Kristdemokraterna (KD), som minkar 2,4 procent.
Det är de två partier som enligt Magnus Hagevi, professor vid Linneuniversitetet som forskar på relationen mellan religion och politik, är större bland kristna väljare än bland sekulära.
– Tendensen generellt är att gudstjänstbesökare, och de är till 90 procent kristna, röstar i allt större grad som sekulära väljare. Men fortfarande är C och KD överrepresenterade bland de som går regelbundet på gudstjänst, säger han.
Klimatet blev viktig fråga
Omvänt så har Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V) ett starkare stöd bland sekulära väljare.
V är det parti som ökat mest i årets EU-val. Även Miljöpartiet (MP) gör en stor ökning. Båda partierna har under valrörelsen lyft fram klimatet som en av sina viktigaste frågor.
– När jag har tittat om kyrkobesökare tycker att klimatet är en viktig fråga, skiljer de sig inte så mycket från andra väljare. Så på individnivå är det inte en specifikt kristen fråga. Men det har varit en viktig fråga i valet, säger Magnus Hagevi.
Högerpartierna ökar i resten av Europa
Socialdemokraterna (S) behåller, med 24,9 procent av rösterna, platsen som största parti. S, MP och V har gått framåt i Sverige, men i EU i stort ser det inte så ut. Grupperna som dessa partier tillhör i Europaparlamentet tappar platser bland annat till den konservativa, högernationalistiska gruppen.
– Europa har gått åt höger medan Sverige och resten av Norden har gått vänster. Jag tror det har att göra med vem som sitter i regering. EU-val är allt jämt ett andra rangens val och väljaren passar på att visa att man inte är riktigt nöjd med sittande regering. Vi får se hur det påverkar riksdagsvalet om två år, säger Magnus Hagevi.
Lågt valdeltagande i EU-valet
Hälften av Sveriges röstberättigade har röstat i EU-valet i år. I senaste riksdagsvalet röstade 84,2 procent.
– Det kan vara så att partierna till vänster har haft lättare att få ut sina väljare. De har haft ett mer Europapositivt budskap, mer än vad de brukar ha, medan partierna på högersidan har blivit mer EU-kritiska. Det kanske inte riktigt har gått hem för de som går och röstar i ett EU-val, säger Magnus Hagevi.
