På kort sikt ser det bra ut för Svenska kyrkans ekonomi. Men kyrkan måste ha koll på prognoserna.
De sammanräknade boksluten för alla församlingar och pastorat visar ett plus på 950 miljoner under 2015, jämfört med 880 miljoner 2014.
– Det är nästan samma resultat, säger Ann Margaret Dahlström, ekonom på kyrkokansliet i Uppsala.
På grund av den låga inflationen har intäkterna i församlingar och pastorat ökat betydligt under de senaste åren.
Under 2015 ökade intäkterna i församlingar och pastorat med 4 procent, medan kostnaderna ökade med 3,2 procent. Därför upplever de flesta församlingar och pastorat nu ingen ekonomisk kris. Antalet anställda ökade något mellan 2014 och 2015, från 22 461 till 22 612.
Om en ekonomisk kris skulle drabba Svenska kyrkan så hårt att intäkterna upphör helt, skulle det disponibla kapitalet räcka till att driva verksamheten i 14 månader. Men förhållandena varierar. Den enhet som har högst disponibelt kapital skulle klara sig 17 år utan intäkter. Det finns också enheter som ligger på minus på kapitalsidan.
– Enligt prognoserna ser intäktsutvecklingen för 2017 och 2018 bra ut, säger Ann Margaret Dahlström.
På kort sikt finns alltså ingen anledning till oro. Men fastighetsutredningen Gemensamt ansvar ger en bild av den väntade medlemsutvecklingen fram till 2030, och den visar på ett medlemstapp som ökar i takt med generationsväxlingen. Barn är medlemmar i betydligt lägre utsträckning än de gamla som dör.
– Till år 2030 tror vi att vi kommer att tappa 21 procent av medlemmarna och ha intäkter som är 2,6 miljarder lägre än vi har i dag, säger Ann Margaret Dahlström.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.