Fler köps ut och avtalen blir dyrare

Det är resultatet av en stor enkät som Kyrkans Tidning har gjort. Vi har fått 503 svar på enkäten som gått ut till Svenska kyrkans 615 lokala enheter.

Siffran vi jämför med kommer från en enkät som Dagens Nyheter gjorde i slutet av 2014. Den visade att församlingar och pastorat köpte ut personal för minst 103 miljoner kronor mellan 2010 och 2014. Omkring 600 av Svenska kyrkans då 677 lokala enheter svarade i DN:s undersökning.

Kyrkans Tidnings enkät visar att antalet enheter som gjorde utköp under 2015 var minst 15 och att minst 40 utköp gjordes under förra året, 2019.

Maria Hansson är ombudsman på det fackförbund som har flest medlemmar i Svenska kyrkan, Kommunal. Det organiserar bland annat barnskötare, krematoriepersonal, kyrkogårdsvaktmästare och kyrkvaktmästare.

Hon säger att de tvister som slutat i utköp som förbundet hanterat centralt framför allt har berört kyrkogårdsvaktmästare och varit orsakade av konflikter på arbetsplatsen. Hon kopplar ihop de ökande utköpen med kyrkans minskande intäkter.

– Tidigare har man haft överseende med att många som jobbar i kyrkan brinner för verksamheten och har haft sitt sätt att jobba utifrån det. Men i takt med att ekonomin försämras blir det, om man inte är en bra ledare, lättare att ta till sådana åtgärder.

Maria Hansson tycker inte att antalen utköp i kyrkan skiljer sig nämnvärt mot andra branscher, men hon reagerar på summorna.

– En miljon per person är väldigt mycket. Förut har summorna varit mindre, mellan sex månadslöner till ett år.

– Men allt handlar om vad arbetsgivaren kan bevisa. Om det inte finns saklig grund för uppsägning eller avsked brukar det gå att få ut rätt så mycket pengar.

Ylva Wåhlin är jurist på Kyrkans akademikerförbund och har tidigare arbetat på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Hon säger att det under de senaste åren köpts ut flera kyrkoherdar för stora pastorat och flera domprostar med hög lön, vilket drar upp snittet.

Men hon håller med om att nivåerna höjs ju svagare skäl som finns för uppsägning.

– Kommer man så långt som till en uppsägning eller börjar prata om ett utköp har man stängt andra dörrar och det har sagts många gånger under årens lopp att man i Svenska kyrkan går lite väl snabbt fram med att stänga de dörrarna.

Vad gäller skillnaden mellan yrkesgrupperna säger Ylva Wåhlin att de utköpta barntimmeledarna kan vara en effekt av att kyrkan under perioden 2015–2019 gjort en satsning på barn- och ungdomsverksamheten och velat ha fler utbildade församlingspedagoger.

– Det kan vara så att man helt enkelt omreglerade de befattningarna och betalade lite extra i avgångsvederlag till dem som varit barntimmeledare.

De utköpta prästerna tror Ylva Wåhlin delvis handlar om ledarskapsfrågor.

– Kyrkoherdar ska behärska så många olika områden. Allt från personal, fastigheter och organisation till teologi. Det är väldigt stora krav. Sedan har vi den återkommande frågan om kyrkoherdens samverkan med kyrkoråd. Det är svårt ibland.

– Bland de övriga prästerna kan det finnas en del mellanchefer med samordningsfunktioner. Jag tror Svenska kyrkan behöver satsa lite mer på församlingsherdefunktionen för att göra mer tydligt vilka förväntningar som finns där.

Anna von Malmborg, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations samordnare för arbetsmiljöfrågor, tycker inte att ökningen av antalet utköp är särskild anmärkningsvärd med tanke på att det inom kyrkan finns över
20 000 anställda.

– Min bild är inte heller att summan är anmärkningsvärt hög om man betänker att man ibland behöver fatta ett sådant beslut. Har man gjort allt man kan som arbetsgivare kan det här vara ett sätt att ta tag i en situation som inte kan fortsätta.

I snitt har varje utköp de senaste fem åren kostat en dryg miljon, är det rimligt?

– Det går inte att sätta upp ett generellt mått på det sättet, så ser verkligheten inte ut. Det kan se väldigt olika ut hur mycket en sådan här överenskommelse kostar och ibland innehåller de flera saker än enbart lön, till exempel sparad semester, pensionsinbetalningar och outplacementlösningar.

Rolf Solli är professor i företagsekonomi vid förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och har studerat kommuner. Han tycker inte att utköpen inom kyrkan skiljer ut sig som fler eller dyrare jämfört med andra branscher.

– Att lösa ut folk har blivit en lösning i alla sorts organisationer. Och det är inte billigt.

Rolf Solli säger att ett avgångsvederlag för en kommunanställd brukar landa på mellan en och två årslöner och han är kritisk till att utköpen allt mer blivit ett sätt att avsluta konflikter.

– Det skapar en osäkerhet mot andra i organisationen, som inte vet när de själva kan komma att bli utköpta.