Församlingarna kommer att behöva spara 500 000 kronor om dagen

Det visar prognoser från utredningen Gemensamt ansvar som behandlas av kyrkomötet om två veckor.

– En besparing på 2,6 miljarder innebär att vi måste spara 500 000 konor per dygn fram till år 2030, säger Anders Granberg, avdelningschef i kyrkokansliet.

Det är ingen omöjlighet när besparingen delas upp på de nära 700 pastorat och församlingar som har egen ekonomi, anser han.

– Om vi ska ha en handlingskraftig kyrka i framtiden kan vi inte fortsätta att göra allt som vi gör nu, säger Anders Granberg.

– Det handlar om att göra många olika saker annorlunda 2030. Det församlingarna enklast kan göra är att ha koll på hur de jobbar med inköp och kyrkans gemensamma ramavtal.

Kyrkokansliet har tecknat ramavtal som alla församlingar och pastorat kan använda utan att församlingen själv behöver göra en egen upphandling. Ramavtalen ger oftast ett bättre pris och kyrkokansliet har även säkerställt att miljö och andra hållbarhetsfrågor har hanterats i upphandlingen av ramavtalet. Svenska kyrkan använder sig av 27 000 olika leverantörer.

Bara var tredje församling, 232 av de 676 ekonomiska enheterna, har till exempel en inköpspolicy. Detta visar en enkät som kyrkokansliet har gjort.

– Det tolkar jag som att inköpsfrågorna inte är prioriterade på alla ställen. Församlingarna borde också fundera över hur många som har rätt att göra inköp.

– De behöver tänka efter: Vem köper vad?

Om alla skulle jobba rationellt med inköp handlar det, enligt Anders Granberg, om besparingar på 300–500 miljoner, inklusive insparad arbetstid.

Framöver kommer Svenska kyrkan att ta fram fler ramavtal.

– Vi har rabattavtal om drivmedel, som kommer att kunna ge till exempel en besparing på en krona litern för diesel. Bara en så enkel sak ger en besparing på 1 miljon per år om alla ansluter sig.

Det sker redan i dag inom den serviceverksamhet som merparten av stiften driver. Denna verksamhet kallas ibland för servicebyråer.

Anders Granberg ser serviceverksamheten som en naturlig del av stiftens uppgifter.

Om alla församlingar och pastorats lönehantering och liknande service skulle utföras av stiften i stället, så blir den årliga besparingen någonstans mellan 150 och 500 miljoner, baserad på en undersökning som Göteborgs stift har gjort.

– Samverkan kan både ge kvalitet och besparingar.

Å andra sidan förstår han utmaningen för församlingarna att ha arbetsuppgifter kvar för att kunna skapa logiska hel- eller deltidstidstjänster.

Inom fastighetsområdet ser han möjligheten att samverka på stiftsnivå, via tjänster som stiftet tillhandahåller, så som redan sker i Göteborgs stift och kontraktsvis i Västerås stift.

Anders Granberg ser kyrkomötets kommande behandling av förslag från fastighetsutredningen Gemensamt ansvar som ett startskott för en höjd ambitionsnivå i fastighetsfrågor.

– De största besparingarna handlar om att ifrågasätta ägandet av byggnader och lokaler som inte används. Det är lättare att flytta verksamhet och personal än att flytta hus.

Han pekar på alla prästgårdar som har sålts under de senaste 15–20 åren. En del av dem görs om till församlingshem.

Nationell nivå har nu snart tillsammans med stiften hjälpt 98 församlingar att ansluta sig till GAS Ekonomi och GAS Personal. (GAS = gemensamt administrativt stöd). Det innebär att församlingarna nu arbetar med samma ekonomi- och lönesystem och samma processer och rutiner.

– Vi är ingen koncern, men vi måste hjälpas åt.

Upphandling, ekonomi och lön, fastighet, GIP (Gemensam IT-plattform) och GADD är de fem prioriterade områdena i Anders Granbergs arbete. GADD, Gemensamt arkiv, diarie- och dokumenthantering, kommer att ge möjlighet till digital hantering av styrelse- och kyrkorådshandlingar.

15 pilotförsamlingar och stift är med och prövar. I det ingår också digitala e-arkiv.

Samverkan har en lång tradition från bok- och tidningsutgivning genom Verbum AB, till gemensamt medlemsregister och andra gemensamma IT-system.

– Nu har webbplatsen svenskakyrkan.se funnits i 20 år som en gemensam lösning. Samverkan kring e-post spar pengar och ökar möjligheten till hög IT-säkerheten för alla församlingar.

Framöver ser han möjligheten till ännu mer inköpssamverkan.

– Vi har en stordriftfördel för inköp och är en organisation som värnar om miljö och hållbarhet. Bara en sådan detalj som inköp av tjära har hållbarhetsaspekter som rör hur tjäran tillverkas till exempel.

Går det att spara 2,6 miljarder med de fem områdena?

– Det kommer att räcka långt och vara en motor i besparingsarbetet. Vi kommer säkert att hitta nya områden som gör det möjligt med ytterligare besparingar.

Anders Granberg tror att det även kommer att krävas färre anställda för att nå besparingsmålet.

– Jag är övertygad om att Svenska kyrkan kommer att ha färre administratörer år 2030 än i dag. Men det kommer att finnas både roligare och mer specialiserade jobb då.