Avkragning av biskopar ska ses över

Biskop

En motion av bland andra Margaretha Herthelius (FiSK) vill att påföljderna vid obehörigförklaring av en biskop ska ses över av kyrkostyrelsen. Foto: Mikael M Johansson

Vad ska hända med en biskop som obehörighetsförklaras? En motion av bland andra Margaretha Herthelius (FiSK) föreslår att påföljderna vid obehörigförklaring av en biskop ska ses över av kyrkostyrelsen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Biskop

En motion av bland andra Margaretha Herthelius (FiSK) vill att påföljderna vid obehörigförklaring av en biskop ska ses över av kyrkostyrelsen. Foto: Mikael M Johansson

På tisdagen sade kyrkomötet ja till översynen. 

Syftet är att en biskop ska kunna fortsätta som präst även om hen inte får fortsätta som biskop.

Tillsyns- och uppdragsutskottet landade i att säga ja till en översyn med anledning av vad Ansvarsnämnden för biskopar skriver i verksamhetsberättelsen. Där ges en bred utgångspunkt för en översyn.

Utskottet vill dock inte säga ja till motionens andra punkt om förslag på förändringar eftersom en översyn måste göras först, innan förslag på åtgärder kan lämnas. 

Kyrkomötet gick på utskottets linje. 

Tidsbegränsade biskopar

Frågan om tidsbegränsade mandatperioder för biskopar kommer med jämna mellanrum upp på kyrkomötet. Så också i år när Axel W Karlsson (AfS) motionerade om att biskopar ska kunna väljas om och ha rätt att avstå från omval.

Axel W Karlsson talade för sin motion och lyfte fram att en biskop ska få förnyat förtroende genom att väljas om efter fem år eller kanske byta stift för att möta sin kallelse ännu bättre där.

En lång talarlista propagerade mot motionen. Fredrik Sidenvall (FK) lyfte fram att biskopar är viktiga som fria från partipolitik. De är i stället förvaltare av personlighetens sakrament - "somliga mer än andra".

– Jag tycker snarare vi skulle kunna skjuta upp pensionen för biskopar, till minst 75, sa Fredrik Sidenvall lite skämtsamt och lyfte fram biskoparnas möjligheter vara regionala kändisar, andliga fäder och mödrar och det speciella med att vigas till sitt ämbetet med ett förtroende av Guds nåd och kallelse.

Episkopal syn

Tomas Jansson (Posk) betonade Svenska kyrkans episkopala syn, att tidsbegränsade uppdrag för en biskop skulle innebära att man frångår Svenska kyrkans ämbetssyn och kyrkosyn.

Anders Lundberg (Visk) ansåg att biskoparna skulle hedras genom avslag för motion nummer 50 och kollegan från hans nomineringsgrupp, Monica Johansson, berättade om sina 28 års erfarenhet som chef i en kommun. Hon gav exempel på vad som hände i en organisation med tidsbegränsade uppdrag, och vad det gjorde när chefer slutade ta svåra beslut när uppdragets tidsperiod gick mot sitt slut.

Kyrkomötet avslog motionen. 

Motion skrevs efter den ökade sekretessen

Under kyrkomötet 2020 gjordes förändringar i kyrkoordningen som innebär förbud mot att röja uppgifter om Svenska kyrkans ekumeniska och interreligiösa förbindelser. Den här ökade sekretessen gjorde att Petter Nilsson (SD) skrev en motion till kyrkomötet för att konsekvenserna ska utredas.

I en debatt lyfte Roine Olsson (S) att sekretess ibland behövs för att skydda dem som Svenska kyrkan talar med, inte Svenska kyrkan själv.

Men om offentligheten och öppenheten hämmas, om sekretessen får konsekvenser som det inte var tänkt - som att tappa medlemmar - måste det hela utredas ansåg Ronnie Nilsson (SD) som yrkade bifall till motionen.

– Varför anser inte Svenska kyrkan att lagsekretessen i Sverige räcker till?

Han ställde sig frågan vad medlemmarna känner inför detta, att begränsa öppenhet och offentlighet.

Kyrkomötet avslog motionen. 

Arbetsgivarens ansvar att mobbning inte förekommer

I motionen om mobbning inom Svenska kyrkan talade Daniel Larsson (S) för utskottets räkning och föreslog avslag till motionen. Arbetsgivaransvaret vilar på alla arbetsgivare att förebygga mobbning, det är arbetsgivarens sak att planera, leda och kontrollera så att inte mobbning förekommer på en arbetsplats.

– Det är inte kyrkostyrelsens sak att utreda detta, sa Daniel Larsson som också lyfte fram att Sverigedemokrater nyligen föreslagit att diskrimineringslagen borde avskaffas.

Leif Gustavsson (SD) önskade att motionen skulle antas eftersom det är en nationell angelägenhet att samtliga i organisationen behandlas lika. Ingvar Jonsson, också sverigedemokrat, sa att Svenska kyrkan och andra trossamfund ligger över snittet vad gäller anmälningar av kränkande behandling vilket han ser som oacceptabelt. Därför vore det en bra idé med en utredning som ska se över det hela.

Kyrkomötet avslog motionen. 

I ytterligare ett ärende var sverigedemokrater aktiva. Daniel Engström (SD) har varit med om att skriva en motion om kompetensutveckling, teologi och bibelkunskaper,

– Jag yrkar bifall till motionen, sa Ronnie Nilsson (SD). Det finns ett nationellt ansvar för att samtliga anställda har en gemensam plattform i teologi och bibelkunskap, sa han och citrerade talesättet "Enade vi stå, söndrade vi falla".

"Trött på antydningar"

Eric Muhl (Öka) talade för utskottets räkning och sa att det inte är nationell nivås ansvar utan stiften och dess församlingar som har ansvar för detta.

Linda Sjöö (ViSK) gick in i debatten:

– Jag är väldigt trött på antydningar om att vi som jobbar i Svenska kyrkan är fullständigt inkompetenta.

I stället för massiv inkompetens sa sig Linda Sjöö under sina 24 arbetsår i Svenska kyrkan mött gott arbete och väl genomtänkta och kristna trosreflektioner.

– Tänk om vi kunnat få credd för detta?

Kyrkomötet avslog motionen.