I Israel har hundratusentals människor gått ut på gatorna de senaste dagarna för att protestera mot högerregeringens förslag om att inskränka domstolarnas makt över politiken. Sent i måndags kom beskedet att processen att godkänna förslaget i det israeliska parlamentet Knesset skjuts fram till senare i vår. Frågan är om det stoppar protesterna.
Israeliska domstolarnas makt ska inskränkas
Till skillnad från till exempel i Sverige har den högsta domstolen i Israel långtgående befogenheter att stoppa lagstiftning som domarna menar strider mot landets grundläggande lagar. Detta har länge retat främst högerpolitiker, men även andra, som menar att domstolarna driver en aktivistisk vänsterpolitik. Den nya lagstiftningen skulle förenkla för Knesset att rösta igenom lagstiftning trots invändningar från juridiskt håll. Men många israeler som opponerar sig mot det nuvarande lagförslaget ser det som ett steg mot ett mer auktoritärt styre.
I bakgrunden finns också starka misstankar om att premiärminister Benjamin Netanyahu vill beskära domstolornas möjligheter att avsätta ministrar då han själv står åtalad för flera fall av korruption.
Israeliska flaggor blev spottade på
Maria Wålsten, som är Act Svenska kyrkans regionala representant i Jerusalem, försökte under måndagen att ta sig till Knesset för att titta på demonstrationerna men det var svårt att röra sig i stora delar av Jerusalem. Hon åkte dock genom ett judiskt-ortodoxt område, bakom en bil med stora israeliska flaggor.
– Bilen krypkörde och ortodoxa judar började att kasta ägg på den. I Israel har flaggan nu blivit en symbol för de regeringskritiska, medan många ortodoxa har röstat på regeringspartier, säger hon.
Händelsen är ett tecken på de enorma spänningar som nu finns i det israeliska samhället, där mer sekulära judar står emot ortodoxa. Och där radikala judiska bosättare driver på för en mer extrem politik gentemot palestinier.
– Vi har idag en högerregering med partier som stöttar bosättarna. Bosättare gör nu allt oftare attacker mot palestinska fårfarmare och bönder, för man har ingen broms. Jag tror att de själva söker efter var den röda linjen går nu, säger hon.
Palestinierna mest vid sidan
Maria Wålsten menar att palestinierna, både de som är israeliska medborgare och de som inte är det, i ganska stor utsträckning står vid sidan av demonstrationerna.
– Men man pratar mycket om dem. Man ser det som en tryckkokare, en liten gnista kan tända en ännu större eld, säger hon.
Enligt henne är spänningen nu stor i Israel. Den har inte uppstått enbart på grund av den politiska krisen, utan även av det ökande våldet mellan israeliska säkerhetsstyrkor och palestinier. Snart väntar den kristna påsken, samtidigt som muslimerna firar ramadan.
– Alla förväntar sig att något ska hända då. En journalist i tidningen Haaretz beskrev det som att Israel är havande, men ingen vet vad som kommer att födas fram, ett monster eller något vackert. De flesta palestinier och de israeler som nu är ute på gatorna och demonstrerar är rädda för att det kommer bli fruktansvärt våldsamt, säger hon.
Flera attacker mot kristna
Även kristna som inte är palestinier befinner sig under press. Under 2023 har flera attacker riktats mot kristna och kyrkor. I gamla stan i Jerusalem ligger de armeniska kvarteren granne med de judiskt-ortodoxa och Maria Wålsten berättar hur hon sett att präster fått polisbeskydd när de vandrat genom gränderna till Gravkyrkan.
– Bosättarmobbar i Jerusalem är lättprovocerade av andra grupper än de egna, och i denna arrogans blir armenierna ofta en måltavla då deras kvarter ligger i mobbens väg, säger hon.
