Katrineholmsbygdens församling har sparkrav om fem miljoner kronor sedan ett år tillbaka. Tre medarbetare har sagts upp och enligt kyrkoherde Ann-Sofie Kamkar kan sex eller sju till tjänster till behöva dras in.
– Det är en verklighet jag har att förhålla mig till. Målfokus är en budget i balans. Det är otroligt tråkigt för det är människor det handlar om.
Katrineholms-Kuriren var först att rapportera att tre medarbetare sagts upp och att församlingen överväger att lägga ut Valla kyrka till försäljning.
Positiv anställningskultur
Ann-Sofie Kamkar berättar för Kyrkans Tidning att det har funnits en positiv anställningskultur tidigare men att församlingen behöver se över om det verkligen behövs anställd personal inom alla verksamheter. Hon uttalar sig inte om vilken personal som kan komma att sägas upp och nu ser församlingen över om den ska bedriva alla verksamheter de gör i dag.
– Fortsätter vi som vi gör nu kommer vi gå i konkurs. Det är oerhört viktigt att ha klart för sig vad som är kyrkans identitet och syfte och inse vad som är omistligt och prioritera utifrån det.
Samtidigt ska de rekrytera en ny präst och diakon till församlingen och Ann-Sofie Kamkar ser ändå framför sig att sparåtgärderna kommer leda till något positivt annorlunda.
Sjunkande kapital
Katrineholmsbygdens församlings målkapital ligger på 52,4 miljoner kronor och de senaste åren har deras kapital gradvis minskat och närmar sig nu målkapitalet. Det vore förödande för församlingen att gå under den summan, uppger kyrkorådets ordförande Jan-Olov Karlsson. Han vill egentligen inte kalla det för konkurs, men understryker allvaret om de inte vidtar åtgärder.
– Om vi inte gör något nu, ser det riktigt illa ut om fyra eller fem år.
Katrineholmsbygdens församling har tio kyrkor och totalt 74 fastigheter. Två av deras kyrkor, Valla kyrka och Floda kyrka, uppvärms i dag med olja – något som behöver bytas ut både av ekonomiska och miljömässiga skäl.
I fallet med Valla kyrka står kyrkorådet och församlingen i valet och kvalet mellan en kostsam renovering eller försäljning. Beslut har inte fattats än och församlingsmedlemmarna har fått komma med åsikter.
Förlorar medlemmar
Jan-Olov Karlsson berättar att att drygt 80 procent av församlingens utgifter är löner. I dagsläget är 75 personer anställda, varav hälften arbetar inom begravningsverksamheten. Högre driftskostnader och ökad löneutveckling gnager på besparingarna. Men de senaste fem åren har Jan-Olov Karlsson också sett att församlingen förlorar drygt 300 medlemmar årligen.
– Det är en fjärdedel av dem som aktivt går ur Svenska kyrkan, resten går ur tiden.
Ingen konkurs
– Ingen församling i Svenska kyrkan har någonsin gått i konkurs säger Jan Östlund, ekonom på Svenska kyrkans nationella kansli.
Han berättar att generellt – om en församling närmar sig konkursläge – ska stiftet slå samman den med en annan församling.
– Kyrkan har en rikstäckande verksamhet som är uttryckt i lag. En konkurs skulle bli som en vit fläck på kartan. Stiften arbetar med indelningsändringar som ger förutsättningar för ekonomiskt bärkraftiga församlingar och pastorat.
Går att planera för
Från början av 2000-talet fram till 2023 har antalet församlingar eller pastorat med egen ekonomi minskat från 900 till 593 stycken på grund av indelningsändringar, till stor del på grund lägre intäkter i takt med att antalet medlemmar minskat.
Jan Östlund tycker att Svenska kyrkan bör ta minskat medlemsantal på allvar men att församlingar överlag inte bör oroa sig över något lägre intäkter.
– Det finns planeringsförutsättningar eftersom församlingarna har tillgång till gemensamt verktyg för att prognostisera intäkt från kyrkoavgift. En möjlighet är att man arbetar mer på fastighetssidan, församlingar kanske upptäcker att de har byggnader som inte behövs eller att de hittar mer kostnadseffektiva driftlösningar. Då får de mer pengar över till kyrkans grundläggande uppgifter.
