Kyrkans Tidning har tidigare skrivit om Brågarps kyrka i Staffanstorp som församlingen vill bygga ut med ett annex för att öka tillgängligheten för fler människor. I snart tre år har det nu pågått en tvist om saken.
Ett moment 22
Orsaken till att utbyggnaden bromsas är politiken som vill värna kulturarvet. Det hela beskrivs som ett moment 22. Kulturarvet måste skyddas, samtidigt som lagen ständigt höjer kraven på tillgänglighet för olika målgrupper. Där någonstans har Brågarps kyrkas planer på utbyggnad hamnat i kläm.
– Jag tror att man inte har haft bråttom eftersom man inte vill se bygget förverkligat. Om man lämnar in en bygglovsansökan så ska det enligt lagen hanteras skyndsamt och det finns en bortre gräns på tio veckor, säger Henric Nilson, kyrkoherde i S:t Staffans församling till Kyrkans Tidning.
Många turer
Skyndsamt har ärendet inte hanterats. Blanketterna skickades in i maj 2020. Till en början gick tiden och sedan kom ett beslut om anstånd: kommunen ville göra en ny detaljplan. När den nya detaljplanen kom så överklagade församlingen den och fick rätt. Under tiden hade stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp nekat församlingen bygglov med hänsyn till den nya detaljplanen. Församlingen överklagade detta till länsstyrelsen och fick rätt av den. Nu ligger ärendet på mark- och miljööverdomstolens bord.
– Visst, frågan har tagit förfärligt lång tid men det får vi leva med. Vi har haft kyrkan där sedan uppskattningsvis tidigt 1000-tal, vi får försona oss med att det tar lite längre tid. Vi klarar oss nog.
Överlägset den populäraste kyrkan
Tanken är att det mellan den nuvarande kyrkan och tillbyggnaden ska byggas en glaskorridor. På så vis vill man tydligt synliggöra vad som är gammalt och vad som är nytt. Själva tillbyggnaden vill församlingen hålla låg så man inte döljer onödigt mycket av kyrkotornet.
– Det är en tillgänglighetsanpassning. Vi vill göra det lättare för barn, familjer och de som har svårt att gå att fira gudstjänst. Vi har fem kyrkor i församlingen. Vi använder den här nästan dubbelt så mycket som de andra fyra tillsammans.
Att kyrkorummet lätt fylls med ljud kan göra att människor avstår från att ta med sina barn, då man inte vill störa andra gudstjänstfirare, berättar Henric Nilson. Dessutom skulle de önskade förändringarna resultera i att de som har det svårt med rörligheten lättare kan ta sig fram, samt i att tillgängligheten till toalett och skötbord skulle förbättras.
– I och med att det är det kyrkorum som efterfrågas mest känner vi att det är besvärande med den bristande tillgängligheten.
Vad känner ni kring att det dragit ut så mycket på tiden?
- Vi tror på den här idén och tycker det är lite visset att processen dröjt. Vi bedömer att de som försökt stoppa projektet har svårt att förstå församlingens behov. Länsstyrelsen godkänner våra önskemål om ökad tillgänglighet med de antikvariska värdena i åtanke. Men de som aldrig går i kyrkan kan tycka att inget ska få ändras. Som församling tycker vi att det måste vara tillgängligt för de som vill söka sig hit. Vår kyrka är inget museum!
Politik och smaksak
Eric Tabich, Moderaterna, ordförande i stadsbyggnadsnämnden, förklarar i Sydsvenskan vad som ligger till grund för att kommunen inte godkänt församlingens förslag.
– Det är jättemycket politik, men lite tycke och smak också. Vi vill inte bygga för kyrkan - vi tycker att man förstör byggnaden eller miljön omkring den. Vårt parti och några med oss har landat i det, säger han.
Kommunens huvudargument för ställningstagandet är att man vill säkra kyrkans kulturhistoriska värden och starka identitet bland invånarna. Detta trots att länsstyrelsen med sin kompetens i frågan godkänt församlingens förslag.
– Vi kan alltid ta in ståndpunkter från olika instanser, men till syvende och sist är det ändå de boende här i byn som påverkas - och då menar vi att besluten ska avgöras av de folkvalda, säger Eric Tabich till Sydsvenskan.
Henric Nilson upplever att det finns något paradoxalt i det hela.
– Å ena sidan finns ett kommunalt planmonopol. Å andra sidan finns det föreskrifter om tillgänglighet. Om kommunen hävdar de antikvariska frågorna men den antikvariska myndigheten säger att våra förslag på ändringar är okej så tycker jag att det finns en hel del som talar för församlingens sak.
I skrivande stund ligger ärendet på mark- och miljööverdomstolens bord. Någon signal om när i tid ett besked kan komma har församlingen inte fått än.
