Kristendomen föddes ur judendomen, men genom historien har kristna ofta sett ner på de judiska rötterna eller uppvisat ren antisemitism. I år har bokmässan judisk kultur som tema, och inför den arrangerade därför Svenska kyrkan och Göteborgs universitet ett seminarium om ersättningsteologi.
Ersättningsteologi är i sig ett omstritt begrepp, som kan tolkas på flera sätt. Så kallad hård ersättningsteologi är när judendomen anses helt ha spelat ut sin roll i och med kristendomens ankomst, då de löften som Gud gav till det judiska folket övergått till kyrkan. Mjuk ersättningsteologi kan istället betona att judendomen fortfarande är en sann religion, men att kristendomen i och med Jesus fått en djupare relation med Gud.
Rabbinen möter ofta ersättningsteologi
Ersättningsteologi i någon form förekommer i alla kyrkor, och kan återfinnas i teologi och i psalmer. Rabbinen Ute Steyer möter det ofta i kristna sammanhang.
- Det är en utbredd föreställning, som jag ofta hör från präster, att det legalistiska förbundet ersätts med kärlekens förbund, sa hon.
Finns det i Nya testamentet också en problematisk syn på judendomen? Ja, det menade flera av deltagarna.
Mikael Winninge, översättningsdirektor som arbetar med NT 2026, menade att Nya testamentet inte är renodlad kristendom, utan ett steg på vägen mot den. Skrifterna i Nya testamentet ska istället främst ses som del av ett judiskt samtal. I arbetet med den nya översättningen försöker man därför relatera till den omgivning som texterna skrevs i. Det kan till exempel komma att påverka hur man översätter vissa verser där aposteln Paulus tydligt talar om den judiska lagen.
- Vi har prövat att översätta nomos (lag på grekiska) med torah på vissa ställen. Men i Romarbrevets långa utläggningar om nomos ska de kanske översättas med lag, sa han.
Kan man ta bort "judarna"?
Prästen Maria Bergius menade att det särskilt i Johannesevangeliet finns passager som är problematiska, när ”judarna” pekas ut som fiender till Jesus.
- Kan man modifiera ett ord och använda ”Jerusalems befolkning” istället för ”judarna”? sa hon.
Mikael Winninge var skeptisk till att mildra bibeltexter på detta sätt. Han sa att Johannesevangeliet skrevs på 90-talet, och ska ses i ljuset av de konflikter som präglade den tidiga kyrkan. Sådana uttryck om judar kommer inte från Jesus.
- Det blir problem om man tar texten som face value, att det var detta som Jesus gjorde och sa, istället för att se det som ett dokument som kom till långt efteråt, sa han.
- Men det förutsätter en historisk-kritisk bibelsyn, något som inte alla kristna har, svarade Maria Bergius.
Går inte att rensa ut allt
De som deltog i seminariet var mer eller mindre överens om att kristendomen antagligen inte kan rensa ut all ersättningsteologi. Till och med rabbinen Ute Steyer menade att kristendomen blir meningslös om den inte hävdar att den har någonting utöver judendomen.
- Om man tar bort Messiasaspekten ur Jesus, då har ni ingenting kvar, sa hon.
Biskop Susanne Rappmann deltog inte i samtalet, men fanns på plats på universitet. Hon har engagerat sig för att Svenska kyrkan ska göra upp med antijudiska drag.
- Det är viktigt av historiska skäl, då vi har ett lutherskt arv och texter som utmålar judar på ett sätt som vi behöver ta avstånd ifrån. Men sen är det också viktigt att hålla rent i ett samhälle där antisemitism finns i dag också.
Men kan kyrkan rensa ut all ersättningsteologi, även den som kallas mild?
- Nej, och det tycker jag panelen var rörande överens om. Men vi måste se till att tala om det på ett sätt som inte ger negativa konsekvenser för judar i dag.
