Många har förtroende för kyrkan – färre tycker den är relevant

Jonas Bromander

Att människor inte känner förtroende för kyrkan skulle bland annat kunna bottna i personliga negativa erfarenheter, enligt Jonas Bromander, utredare på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.. Foto: Gustaf Hellsing /Ikon och Stefan Lindberg/ikon

De flesta svenskar har en positiv eller neutral inställning till Svenska kyrkan, visar en undersökning. Många anser att kyrkan bidrar till allmännyttan, men betydligt färre tycker att kyrkan är relevant för dem själva.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Svenska kyrkan
Jonas Bromander

Att människor inte känner förtroende för kyrkan skulle bland annat kunna bottna i personliga negativa erfarenheter, enligt Jonas Bromander, utredare på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.. Foto: Gustaf Hellsing /Ikon och Stefan Lindberg/ikon

Svenska kyrkan har varje år sedan 2013 undersökt allmänhetens attityder till kyrkan. Resultaten från den senaste undersökningen 2021 är till viss del påverkade av pandemin. Till exempel uppger färre än vanligt att de haft kontakt med Svenska kyrkan.

– Drygt 50 procent av befolkningen brukar normalt delta i kyrkliga handlingar under ett år. Den siffran låg 2021 på 30 procent, säger Jonas Bromander, utredare på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.

Besöken vid kyrkliga handlingar har minskat successivt under hela mätperioden, men särskilt mycket under pandemin. År 2013 uppgav 62 procent att de besökt kyrkan vid ett dop, en begravning, konfirmation eller vigsel.

Relativt små förändringar

Annars visar den senaste undersökningen på små förändringar jämfört med tidigare. Knappt 42 procent av de svarande uppger att de har en positiv inställning till kyrkan. Det är något färre än 2013 då motsvarande siffra var 48 procent. Andelen med en negativ syn på kyrkan har ökat från 12 till 14 procent.

Knappt 46 procent säger att de har mycket eller ganska stort förtroende för Svenska kyrkan. Detta är ungefär som det brukar se ut i andra mätningar, exempelvis Förtroendebarometern, säger Jonas Bromander.

– Även om kyrkoutträdarna utgör en substantiell del av materialet så förklarar inte deras avståndstagande att endast 45 procent har starkt eller ganska starkt förtroende för Svenska kyrkan. Här finns det helt klart förbättringspotential.

Undersökning Svenska kyrkan
Undersökning Svenska kyrkan

En majoritet tycker att det är viktigt att kyrkan vårdar kulturarv, firar gudstjänst och stöttar utsatta. Men färre uppger att de själva tar del av kyrkans verksamhet. 

Tror att personliga negativa erfarenheter kan vara orsak  

Att människor inte känner förtroende för kyrkan skulle bland annat kunna bottna i personliga negativa erfarenheter, enligt Jonas Bromander.

– Det vet vi från annan forskning att dåliga erfarenheter av en organisation kan sitta i väldigt länge.

– Det kan också handla om att man faktiskt inte vet vad kyrkan 2022 är för något.

En majoritet tycker att det är viktigt att kyrkan vårdar kulturarv, firar gudstjänst och stöttar utsatta. Men färre uppger att de själva tar del av kyrkans verksamhet. Drygt 25 procent svarar att de tycker att kyrkan är relevant för dem själva medan 45 procent svarar att den bidrar till samhällsnyttan.

– Vi fungerar så som människor, även om jag själv inte vill vara del av en organisation kan jag uppskatta att den finns och vad den bidrar med. Jag tycker att man kan se det som ett positivt betyg för kyrkan, säger Jonas Bromander.

Konfirmationsverksamheten en viktig nyckel

Många uppger också att det är viktigt att kyrkan arbetar med andra frågor, som besök hos gamla och ensamma eller påverkansarbete vad gäller mänskliga rättigheter. Men färre har kunskap om det arbete som faktiskt görs.

Svenska kyrkans synlighet i offentligheten tycks dock faktiskt ha ökat under de senaste åren. År 2021 uppgav 34 procent att de hört eller sett kyrkan uttala sig i en samhällsfråga den senaste månaden. Så högt har den siffran inte legat sedan 2015. Inte ens 2017 som likt 2021 var ett valår.

Andelen som håller med om påståendet att ”kyrkan sätter ord på det som är viktigt för mig” har också ökat, från drygt 14 procent 2016 när frågan ställdes första gången till 24 procent 2021.

Konfirmationen är en jätteviktig kontaktyta för att skapa en grundförståelse för Svenska kyrkan.

För att öka kunskapen om och intresset för Svenska kyrkans verksamhet tror Jonas Bromander att ett framgångsrecept är att satsa stenhårt på konfirmationsverksamheten.

– Det finns ingen annan yta i kyrkans verksamhet som når en så stor del av en åldersgrupp under ett år. Man går på träffarna och förväntas gå på gudstjänster. Man får träffa många ideella och personalgrupper. Det är en jätteviktig kontaktyta för att skapa en grundförståelse för Svenska kyrkan.

Fakta: Andel som haft kontakt med kyrkan 2021

  • Vid dop, vigsel, konfirmation och/eller begravning: 32 %
  • Tänt ett ljus, när det inte var gudstjänst eller konsert 18 %
  • Annan gudstjänst 13 %
  • Musikandakt/konsert 13 %
  • Besökt kyrkan för en stilla stund, när det inte var gudstjänst eller konsert: 10 %
  • Besökt Svenska kyrkan som turist: 13 %
  • Deltagit i regelbunden och/eller öppen verksamhet: 4 %
  • Någon från Svenska kyrkan har besökt mitt arbete eller min skola: 1 %
  • Mitt arbete eller min skola har besökt Svenska kyrkan: 1 %
  • Kontakter via internet som chatt eller sociala medier: 2 %
  • Besökt en kyrkogård: 49 %
  • Fått tröst i en sorg eller krissituation: 2 %
  • Pratat med någon i kyrkan (präst, diakon): 4 %
  • Har inte haft kontakt: 31 %

Källa: Kyrkbussen 2021