Människorättsaktivister arbetar vidare trots hot och våld

”Människorättsaktivisterna fortsätter att engagera sig, trots att det är farligt. De ser ingen annan utväg”, säger Verdiana Garcia. Foto: Privat

Colombia är det farligaste landet i världen för människo­rättsaktivister. Enbart under årets första tre månader har 52 personer mördats. Act Svenska kyrkan kämpar nu för att vända utvecklingen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

”Människorättsaktivisterna fortsätter att engagera sig, trots att det är farligt. De ser ingen annan utväg”, säger Verdiana Garcia. Foto: Privat

Under 2021 mördades 145 människorättsaktivister i Colombia, men utvecklingen pekar alltså på att ännu fler kan bli offer ­under 2022.

Sedan 2012 delar Act Svenska kyrkan tillsammans med Diakonia ut ett pris till människorättsaktivister i landet, ett pris som med tiden har fått stor uppmärksamhet.

– Priset instiftades 2012, då den tidigare regeringen på ­olika sätt försökte misstänklig­göra människorättsaktivister. ­Detta har blivit ett sätt att skydda dessa modiga människor genom att uppmärksamma deras ­arbete, säger Verdiana Garcia, regional representant för Act Svenska ­kyrkan.

Många av pristagarna tvingas leva med livvakter och omfattande säkerhetsåtgärder då hotbilden är så allvarlig. Verdiana Garcia mötte nyligen flera pristagare under en gemensam resa till USA, där de träffade beslutsfattare för att berätta om läget i Colombia.

Fredsavtal med Farc-gerillan

Vad är det som gör människorättsaktivister i Colombia så utsatta? Landet har en våldsam historia, där flera gerillagrupper har stridit mot statsmakten. 2016 tändes hoppet om en ljusare framtid då den största gerilla­gruppen, Farc, skrev under ett fredsavtal med regeringen. Enligt avtalet skulle staten bland annat genomföra en landreform och en sanningskommission skulle tillsättas.

– Tyvärr är det stora brister i genomförandet och den nuvarande regeringen har inte gett sitt stöd till sanningskommissionen.

I stället har ett maktvakuum uppstått i områden som gerillan tidigare behärskade. Där opererar nu andra väpnade grupper, somliga med politiska mål, andra enbart kriminella, som vill kontrollera marken och befolkningen. Det är speciellt ursprungs­befolkningen och människor med afrikanska rötter som drabbas av våldet, då de bor i otillgängliga och bördiga trakter med eftertraktade naturresurser.

Kyrkan har en viktig roll

– Få blir straffade. Ibland vet man vem som begått brotten, men sällan vem som gav order om det.

Kyrkor och trossamfund har en viktig roll för att bygga en bättre framtid, enligt Verdiana Garcia.

– Religion och tro är centralt i Colombia, vilket gör det särskilt relevant att engagera ­religiösa och spirituella ledare i freds­arbetet.