Till Åmåls församlingshem kom de första flyktingarna i lördags. Sedan dess har somliga flyktingar flyttat ut, och andra har tillkommit.
– Flyktingarna har berättat lite vad de varit med om, vi vet att de rest länge och att det varit tufft, säger kyrkoherde Lotta Cohén.
Samtidigt ser hon att barnen snabbt anpassar sig till den nya situationen i Sverige. De leker med byggklossar och tåg i barntimmerummet och vill knappt gå därifrån. Men de vuxna lever fortfarande med den ukrainska verkligheten.
– När jag kom in här i morse så undrade jag om de sovit bra. Det hade barnen gjort, men för en kvinna kom tårarna. Hon kan inte koppla av för släktingarna är kvar. Det enda jag kunde göra var att krama henne, säger Lotta Cohén.
Åmåls församling har ett nära samarbete med kommunen och Röda korset för att kunna möta flyktingarna på bästa sätt. Kommunen har kommit med sängar och ansvarar även för maten. Privatpersoner och företag har skänkt till flyktingarna, som i många fall bara hade med sig en liten resväska när de kom fram. Lotta Cohén säger att många behöver skor och underkläder.
– Generositeten är makalös, säger hon.
Till Svenska kyrkan i Malmö kom de första flyktingarna i tisdags. En församlingslokal fungerar nu som evakueringsboende där nyanlända flyktingar tas emot för att sedan slussas vidare till Migrationsverket.
– Det är självklart för oss att ställa upp, det är vårt uppdrag som kyrka och kristna att finnas där för människor som behöver stöd i en krissituation, säger Anki Bondesson, som är administrativ chef på Svenska kyrkan i Malmö.
Det var Migrationsverket och länsstyrelsen som tog kontakt med Svenska kyrkan i Malmö och bad om hjälp med boenden. Efter flyktingkrisen 2015 finns rutiner för att hantera sådana situationer och Svenska kyrkan i Malmö kunde snabbt ordna sovplatser. Personal och volontärer ställer nu upp för att hjälpa flyktingarna.
– Vi har en central volontärlista dit man får anmäla sig. Det var till exempel en hel kör som ville ställa upp, så det saknas inte folk, säger hon.
Hittills har det kommit 19 flyktingar, och av dem var 11 barn.
– De var trötta när de kom, men det gick ändå lugnt till. Barn är ju barn, och de började snart att leka, säger hon.
Hennes råd till andra församlingar som tar emot flyktingar är att se till att man kan kontakta någon som kan tolka. Inte alla ukrainare talar engelska.
– Det är viktigt att kunna berätta vad som händer, det är något som de självklart vill veta. Det är bra att kunna förklara Migrationsverkets processer och arbetssätt, säger hon.
