– Kyrkornas världsråd har nu fattat det beslut som vi längtade efter i Svenska kyrkans kyrkomöte, att sätta israelisk apartheid under luppen, skriver Anna Karin Hammar ordförande för Kairos Palestine Sweden, en rörelse för fred och rättvisa i Israel och Palestina, i ett pressmeddelande. Anna Karin Hammar var en av ledamöterna bakom en motion till förra årets kyrkomöte i vilken föreslogs att kyrkostyrelsen skulle granska den folkrättsliga situationen i Israel och Palestina utifrån folkrättens skrivningar om apartheid.
Är delvis positiv till yttrandet i Karlsruhe
En av kritikerna av motionens förslag och kyrkomötets beslut att frågan skulle tas vidare, var biskop Åke Bonnier
– Utifrån att jag fortfarande kraftigt tar avstånd från kyrkomötets yttrande förra året gällande Israel och Palestina är jag delvis positiv till det yttrande som Kyrkornas världsråds generalförsamling i Karlsruhe nu har gjort, som visar på olika åsikter gällande apartheidbegreppets användbarhet och vikten av fred och försoning. Flera representanter tar tack och lov avstånd från det indirekta apartheidstämplandet. Det är viktigt att påpeka. Självklart ska både Palestina och Israel, liksom varje annan stat, kunna granskas utifrån ett folkrättsligt perspektiv, skriver Åke Bonnier i ett mejlsvar.
Generalförsamlingen inte enig
Det var i förra veckan, under Kyrkorna världsråds generalförsamling i Karlsruhe, som frågan kring om folkrättens skrivningar om begreppet apartheid kan användas för att beskriva Israels politik gentemot palestinierna, togs upp. Den sydafrikanska anglikanska kyrkan hade föreslagit det i en resolution. Men åsikterna bland generalförsamlingens delegater gick isär, och till slut enades de om ett uttalande som innehöll stöd för palestiniernas rätt till självbestämmande och kritik mot att Israel har olagliga bosättningar på palestinskt område.
Dock använde generalförsamlingen inte det folkrättsliga begreppet "apartheid" om Israels politik, men den gav kyrkornas världsråd i uppdrag att utvärdera rapporter från människorättsorganisationerna som B'Tselem, Human rights watch och Amnesty.
– Detta sista var exakt det vi bad om i kyrkomötet, att bland andra Kyrkornas världsråd skulle granska Israels politik mot palestinierna i förhållande till folkrätten. Och det är just vad dessa tre organisationer gör i sina senaste rapporter, där de använder begreppet "apartheid". Det kan ingen missförstå, särskilt inte som de rapporterna omnämns explicit i generalförsamlingens uttalande, och att rapporterna i uttalandet refereras till som handlande om "apartheid" i det tidigare stycket, skriver Anna Karin Hammar.
Omdebatterat efter kyrkomötet
Biskop Åke Bonnier betonar i sitt mejl andra delar av generalförsamlingens uttalande.
– Kyrkornas världsråds yttrande understryker att situationen i Israel-Palestina inte kan lösas med våld utan endast med fredliga medel i enlighet med internationell rätt. Samtidigt är det oerhört viktigt att understryka att Israel också är mer än bara en stat eller ett land. Israel är ett sammanhang där det judiska folket kunnat och kan och ska kunna känna trygghet i en värld där antisemitismen breder ut sig mer och mer - också i vårt eget land, skriver han.
Förra året föreslogs i en motion, av bland andra Daniel Tisell, C, och Anna Karin Hammar, S, att kyrkomötet skulle besluta att uppdra till kyrkostyrelsen att låta granska den folkrättsliga situationen i Israel och Palestina bland annat utifrån folkrättens skrivningar om apartheid. När Ekumenikutskottet föreslagit avslag lades ett tilläggsyrkande, som innebar att frågan skulle lyftas i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. Kyrkomötet sa ja till förslaget i tilläggsyrkandet.
Debattvågorna gick höga, både under och efter kyrkomötet. Bland kritikerna fanns förutom biskop Åke Bonnier och biskop Sören Dalevi, även judiska företrädare och grupper.
I augusti i år bedömde kyrkostyrelsen att frågan var slutbehandlad efter att ärendet hade tagits upp i internationella organ.
