Prästen Sarah Lantz lyckades lämna kaoset i Israel

Prästen Sarah Lantz solade på den folktomma sandstranden i Tel Aviv. Hon kände den frid hon längtat efter hela sommaren efter den nyss avslutade pilgrimsresan. Men i fjärran hördes smällar och flyglarm som kom och gick.

Segelbåten Elida

Sarah Lantz erbjöds att åka med segelbåten Elida från Cypern till Jerusalem i slutet av september för att fira den judiska högtiden Sukkot. 

– Det kändes så stort att få segla in i det heliga landet, på ett miljövänligt sätt. Och det kändes som en gåva att få stå vid klagomuren och klaga av mig all vanmakt över det som händer i Sverige med skjutningar och sprängningar, säger Sarah Lantz, församlingsherde i Österåkers pastorat.

Detta var under fredagsbönen och slutet på högtiden då judar och muslimer möts på gatan, och det började bli tumult.

– Jag har varit i Israel tidigare under Sukkottiden och vet att det kan bli lite oroligt. Men jag var så uppfylld av glädje och tacksamhet så det skrämde mig inte. 

Åkte till Tel Aviv

Oroligheterna tilltog och hon begav sig till Tel Aviv redan på fredagen, fast det var planerat att hon skulle dit först på söndagen. 

– Jag lämnade ett stökigt Jerusalem och kom till ett jättelugnt Tel Aviv. Jag kände mig nästan som berusad av frid.

Under tidig lördagsmorgon kände hon tryckvågor från bomber men hon flyttade sig bara bort från det fönster hon sov intill. När hon gick upp, runt klockan sex, hörde hon flyglarmen och en stund senare bankade hotellpersonalen på dörren och sa att hon måste till i ett skyddsrum. 

Gick till stranden

Sarah är luttrad och tänkte att det är vardag. Istället tog hon på sig baddräkten och gick till stranden, den var nästan helt öde.

– Jag var inte rädd utan tänkte: ”Vilken sabbat”! Min mamma såg en bild jag la upp på sociala medier och hon skrev: ”Bara du inte är i Tel Aviv”.

Nyhetsflödet i Israel är inte detsamma som i Sverige, och Sarah hade ingen aning om att Hamas angrepp pågick. På stranden fick hon samtal från kontakter i säkerhetspolisen och försvaret som sa att hon måste lämna landet omedelbart. Först då började hon förstå att det var allvar.

– Jag fick bilder skickade till mig på döda soldater, hörde beskjutningen tydligare och såg folk springa.

Då gick allt väldigt fort. Sarah lyckades åka med en bil till flygplatsen men fick inte med sig resväskan, utan bara strandväskan med telefon, pass och en sjal. På gatorna åkte endast blåljusfordon och bilen Sarah åkte med. Hon bokade första bästa flyg ut ur landet och fick en biljett till Cypern.

Skräckslagna människor

På flygplatsen såg hon många skräckslagna människor och alla hon pratade med sa att de kände någon skadad, saknad eller dödad.

Efter tio timmar lyckades Sarah komma på planet, efter att personalen sprungit ner i skyddsrum några gånger. Bortom Tel Aviv såg hon rökpelare, men efter att de flugit över havet såg hon äntligen konturerna och lamporna i Cypern. Hon sov på sin sjal i väntan på ett flyg till Frankfurt och kom slutligen hem till Sverige.

– Allt ändrades så snabbt snabbt. När jag satt där på stranden och kände mig helt lugn och trygg. Men det Israel tror jag inte kommer finnas längre, säger Sarah Lantz.