Bara 14 procent av unga som har svensk bakgrund tycker religion är viktigt. Men 70 procent av de unga med invandrarbakgrund sätter sin tro högt.
Integration är i dag i fokus i den svenska debatten, men kunskapen kring hur verkligheten ser ut är inte alltid så stor.
I en stor enkätstudie har forskare försökt att få en djupare bild av hur väl människor faktiskt blir integrerade i det svenska samhället. 5 000 ungdomar har följts från tidiga tonår upp till 20-årsåldern för att få kunskap om bland annat värderingar och ambitioner.
Stora klyftor i synen på religion och sexualitet
Resultaten redovisas i boken ”Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp” och där visas hur komplex frågan om integration är. Enligt författarna finns det områden där integrationen kommit väldigt långt – åtminstone i den aktuella åldersgruppen. När det handlar om utbildning har unga med invandrarbakgrund stora drömmar, och även om fler av dem misslyckas med att få gymnasiekompetens, verkar ambitionerna bidra till att skillnaderna i inkomst i 30-årsåldern är små mellan unga med invandrarbakgrund och de som har svenska rötter.
Men på områden som rör religion och värderingar är klyftorna desto större. Författarna menar att detta inte är förvånande, då Sverige på många sätt är ett extremt land sett till värderingar, till exempel vad gäller synen på religion och sexualitet. Många av invandrarna kommer från länder i Afrika och Mellanöstern som domineras av helt andra värderingar.
Mer sekulariserade än sina föräldrar
Det gäller inte minst synen på religion. Enligt enkäten tycker 14 procent av ungdomarna med svensk bakgrund att religion är ganska eller mycket viktigt. Svaren visar att dessa unga är ännu mer sekulariserade än sina föräldrar, som redan de var en generation där religion inte ansågs speciellt viktigt.
- Det är alldeles klart att det är en försvinnande liten andel av de unga med svenskfödda föräldrar som lever strikt efter kristen tro. Det är en nästan utraderad grupp, säger Jan O. Jonsson, professor i sociologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Bland unga med invandrarbakgrund anger 70 procent att religion är viktigt för dem, och för vissa grupper med rötter Mellanöstern och Afrika kan den siffran vara så hög som 90 procent. Kristna unga från dessa regioner är betydligt mer religiösa än svenska ungdomar. Men bland kristna med invandrarbakgrund sker en utveckling, de verkar påverkas av det omgivande samhället och engagemanget minskar med tiden.
- De ortodoxa kyrkliga ledarna har all anledning att vara oroliga, för fler i senare generationer minskar sin religionsutövning.
Islam den stora religiösa rörelsen bland unga
I enkäten identifierar sig 45 procent av de som är födda utomlands som muslimer, och 50 procent av dem som har invandrarbakgrund men är födda i Sverige. Bland muslimer är religionen mycket viktig, och det gäller även för andra generationens invandrare. Det sker ingen påtaglig sekularisering av de muslimska ungdomarna, även om engagemanget minskar något med åldern.
- Intrycket man får från våra siffor är att bland unga i dag så är Svenska kyrkan nästan helt irrelevant. Den stora religiösa rörelsen bland unga i dag är islam och inte kristendom, säger han.
Enligt forskarna är det troligt att graden av religiositet påverkar värderingarna. Undersökningen visar att den som är starkt religiös, oavsett om man är kristen eller muslim, också är betydligt mer benägen att vara mot till exempel samkönade relationer, abort och jämställdhet.
Intrycket man får från våra siffor är att bland unga i dag så är Svenska kyrkan nästan helt irrelevant.
Det går att finna stora skillnader mellan olika grupper; av svenska flickor, som är den mest liberala gruppen, tycker bara tre procent att det aldrig är okej med homosexualitet, medan motsvarande siffra hos pojkar som är födda utomlands är 58 procent.
- Familjen är oerhört väsentlig för de grundläggande värderingarna. Vad det gäller religion så sker den socialiseringen tidigt i livet, säger Jan O. Jonsson.
Men skolan satsar ju till exempel mycket på att främja jämställdhet för att påverka ungas värderingar?
- Vi vet inte riktigt hur stor effekt skolan har, det kan hända att den påverkar. Men om jag ska spekulera så tror jag länge funnits en övertro vad kan göra via skolan. Det finns något lite desperat från politiskt håll.
Förändras över tid
De unga som frågas ut i enkätundersökningarna har haft större delen av sin skolgång före de stora flyktingströmmarna 2015. Forskarna vill göra en uppföljande enkätundersökning för att följa unga i dag, som växt upp i ett Sverige som är ännu mer segregerat.
Det är väl inte mycket som tyder på att integrationen fungerat bättre under senare tid?
- Det är inte det. Å andra sidan måste man som forskare se det som en öppen fråga, värderingar kan förändras över tid.
Att så få som 14 procent av dem med svensk bakgrund tycker religion är viktigt ger inte hela bilden av situationen. Det är trots allt 57 procent som identifierar sig som kristna i den gruppen.
Svag relation till religion bland unga med svensk bakgrund
Sara Fransson, som är forskare vid enheten för forskning och analys vid kyrkokansliet i Uppsala, menar att resultaten i enkätundersökningen ligger i linje med det som framkommit i tidigare undersökningar. Unga med svensk bakgrund har generellt en sval relation till religion, vilket innebär att tro och gudstjänstbesök är något fjärran för de allra flesta.
- Religion för unga handlar mer om identitet, familjerelationer och värderingar, snarare än om överlåtelse och bekännelse.
Religionen är inte det som bär i livet. När man har existentiella frågor söker man svar någon annanstans, till exempel i naturen, istället för i kyrkan. Sara Fransson kopplar det till de ungas uppror mot traditioner.
- De yngre generationerna vill gärna göra motstånd och revolt mot sina föräldrar, och därför förändras deras attityder och värderingar jämfört med föräldrarnas.
Men i dag borde det ju vara tonårsrevolt att bli superkristen?
- Ja, det man lidit brist på under sin uppväxt kan bli viktigt för en som tonåring. Men kanske att riktningen i en postsekulär värld går mot en mer individualistisk tro, där tron handlar mer om jaget än om kollektivet. Man vill inte vara en del av institutionen Svenska kyrkan eller kristen tro.
En stor utmaning för Svenska kyrkan
Även om Sara Fransson inte är någon alarmist så menar hon att utvecklingen innebär en stor utmaning för Svenska kyrkan. För att behålla medlemmar är konfirmandundervisningen central, eftersom det allt oftare är det första och enda tillfället där unga möter kyrkan.
- Unga i dag är mer positivt inställda till Svenska kyrkan än tidigare ungdomsgenerationer, men har samtidigt en mer skeptisk hållning till kristen tro än vad de har till Svenska kyrkan.
Frågan är hur de ytterst sekulära unga med svensk bakgrund ska kunna förstå och möta de unga muslimer som har en helt annan livsförståelse.
- Om man inte riktigt vet vad man själv tror på, eller har ord för att fatta ett beslut om den egna tron, så kanske det kan vara svårt. Därför är konfirmationen så viktig för att få ord att använda om den egna övertygelsen.
