"Inget solsken" i ny prognos om medlemsutvecklingen

– Fram till 2015 gick verkligheten bättre än vår prognos. Men när de aktiva utträdena sedan kraftigt ökade fick vi byta metod, säger Pernilla Jonsson, chef för kyrkokansliets analysenhet.

– Den här typen av prognoser är färskvara eftersom verkligheten är så föränderlig.

Svenska kyrkans nya metod innebär bland annat att man nu utgår från varje enskild åldersgrupp och dess specifika utträdesmönster. Den tidigare prognosen, från 2013, innebar att man gjorde en framskrivning av medlemsutvecklingen i sin helhet, utifrån då rådande trender.

De nya siffrorna, som offentliggjordes under tisdagen, innehåller två prognoser: En med lägre utträdessiffror, som ligger mer i linje med den gamla prognosen, och en som presenterar det värsta scenariot, utifrån de mönster man kan se i dag.

– Det tråkiga är att när vi gjorde den förra prognosen så trodde vi att vi presenterade det värsta möjliga scenariot.

2013 trodde man att antalet utträden under 2016 och 2017 skulle bli 51 000 respektive 65 000. I verkligenheten lämnade 90 600 och 96 300 personer kyrkan under de aktuella åren.

Bland alla utträdare sticker gruppen unga vuxna ut: Drygt 30 000 av de 96 000 om lämnade Svenska kyrkan 2017 svar i åldrarna 22–32.

– 2016 blev medlemmar i dessa åldrar än mer benägna att träda ut än tidigare år. De ökade sin utträdesbenägenhet mellan 2015 och 2016 med 25 procent och detta nya mönster har fortsatt.

I den här prognosen finns inget solsken.

I gruppen unga vuxna utmärker 27-åriga män sig särskilt. Under 2017 tappade Svenska kyrkan 4,7 procent i den gruppen. Bland kvinnor i samma ålder låg siffran på 3 procent.

– Det är jättehögt! Snittet bland samtliga medlemmar låg 2017 på 1,6 procent, säger Pernilla Jonsson.

Ä det något i prognosen som sticker ut som positivt?

– I den här prognosen finns inget solsken. Det ser sämre ut än det som vi trodde var sämst 2013.

– Men Svenska kyrkan har just nu fortfarande resurser och många medlemmar. Och vi har faktiskt fortfarande ett stort medlemsantal, och kontaktytor, bland de unga vuxna.

Pernilla Jonsson berättar att 45 procent av 90-talisterna 2017 som svarat på Svenska kyrkans enkät till allmänheten uppgav att de under de senaste tolv åren har firat gudstjänst i samband med kyrkliga handlingar.

– Samtidigt är det en låg andel som beskriver en stark, eller ganska stark, relation till Svenska kyrkan.

Likande mönster med stora tapp av kyrkotillhöriga ses även bland Nordens övriga folkkyrkor och bland samfunden nere på kontinenten. Pernilla Jonsson vill samtidigt understryka att detta bara är en prognos:

– Det är inte en naturlag, in- och utträden påverkas av förändringar i samhället i stort. Och Svenska kyrkan har fortfarande resurser för att bedriva sin verksamhet och försöka hitta nya vägar för att upplevas som relevant. 

Pontus Håkansson

Om inget görs för att öka intäkterna och sänka kostnaderna kommer medlemstappet bland de unga att få stora konsekvenser för kyrkans ekonomi och verksamhet i framtiden. Det visar analysenhetens nya omvärldsrapport.

Svenska kyrkans analysenhet har sedan 2016 tagit fram en årlig omvärldsrapport. Den senaste kom i januari i år och utgår ifrån kyrkostyrelsens prioriterade områden för verksamhet och ekonomi 2019–2021.

– Den är tänkt som en hjälp, en förutsättning för att ta kunna bra beslut och göra strategier framåt, i en föränderlig tid, säger Pernilla Jonsson, analyschef vid Svenska kyrkans analysenhet.

Globalt ökar antalet troende, men i Europa är den sekulära gruppen på frammarsch och framförallt är det de unga som inte i lika hög utsträckning är religiösa. Sverige, Estland och Tjeckien skiljer ut sig som de länder som har lägst religiös praktik bland unga.

Färre än var femte 90-talist i Sverige definierar sig som kristen och fyra av tio uppger att de är ateister. Däremot har inte samhällsengagemanget minskat överlag, det politiska engagemanget i åldrarna 15–24 har tvärtom ökat.

– Det som tillkommit i samhället på den negativa sidan är diskussioner om religiösa friskolor, viss misstänksamhet mot religiösa organisationer och att vi själva tappar i barn- och ungdomsverksamheten, säger Pernilla Jonsson.

Knappt var femte person född på 90-talet eller senare anser att Svenska kyrkan är relevant för dem i deras vardag, medan nästan hälften av de födda på 30-talet anser det. Däremot säger fyra av tio att Svenska kyrkan fyller en viktig funktion för samhället.

– På den positiva sidan har vi jättemycket kontaktytor med hela samhället. Andlighet är det fortfarande ett stort intresse för och till exempel vad gäller psykisk ohälsa finns ett stort intresse för vad kyrkor bidrar med, säger Pernilla Jonsson.

De ungas svagare relation till Svenska kyrkan påverkar den ekonomiska prognosen. Med en inflation på 2 procent, och utan att intäkterna från kyrkoavgiften ökar, finns det enligt rapporten ett behov av årliga effektiviseringar, minskningar i verksamhet eller nya, kompletterande inkomstkällor.

– Det är i pengar stora tapp. Det vi gör i dag bestämmer vad vi är för kyrka i morgon. Vi har ett möjlighetsfönster nu på sju år, och frågan är vad vi gör i det fönstret, nu när vi fortfarande är stora och har resurser och kontaktytor, säger Pernilla Jonsson. 

Matilda Ljungkvist