Det är inte fastställt om kyrkan formellt begått ett misstag, men när avverkningar gjorts vid den lilla skogstjärnen Holmsbotjärnen vid vägen mellan Annefors och Åmot i Gästrikland, har Uppsala stift frångått en tumregel: att lämna kvar träd i kantzoner runt bäckar och sjöar. Något som görs i syfte att bibehålla den biologiska mångfalden, anser Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsens ekolog Elisabet Andersson påpekar att de finns flera positiva följder av att ta sådana hänsyn.
– Vi brukar framhålla att zonerna av skog runt sjöar och vattendrag har sex funktioner, bland annat beskuggning, tillföra död ved och ge föda åt vattenlevande organismer, säger hon i en intervju till Ljusnan.
Men inga gröna kantzoner finns kvar vid den bäck som rinner från tjärnen, en skada som enligt Elisabet Andersson kommer ta många år att läka.
Kyrkoherden: ”Vet säkert vad de pratar om”
Ingrid Augrell, kyrkoherde vid Bollnäs pastorat, säger till tidningen Ljusnan att hon inte är insatt i det specifika fallet men hon utgår från att Skogsstyrelsens synpunkter är korrekta.
– Skogsstyrelsen vet säkert vad de pratar om och vi i kyrkan vill ju alltid göra rätt för oss. Det vill väl alla, säger hon.
En av de som varit med i förberedelserna av avverkningen är Anders Larsson, skoglig planerare på egendomsenheten.
– Jag kan ju reglerna, men det går ju som det går, man kan ju inte spara stora granar.
Han menar att problemet är att stora granar både angrips av granbarkborrar och att de blåser ner.
Förvånad när journalist ringde
Reglerna slår fast att den skogsägare som ska avverka skogen i ett första skede är skyldig att anmäla detta till Skogsstyrelsen. Av anmälan framgår vidare vilka hänsyn som behöver tas. Men just gällande naturvårdshänsyn står det ingenting.
Helena Eld, chef för Uppsala stifts egendomsförvaltning, svarar på kritiken och berättar för Kyrkans Tidning hur man resonerat.
– Vi utgår från Skogsstyrelsens målbilder, har utbildningar och jobbar årligen med att vår personal ska veta och känna till det som händer. Ibland behöver man ta avsteg från grundreglerna som i detta fall då det handlar om fullvuxen granskog mellan en kraftledning och väg. Man blir väldigt begränsat i att lämna kvar fullvuxna granar i och med den problematik som finns idag med granbarkborrar.
Eld säger att man tänkte annorlunda förr vilket påverkar skogshanteringen idag.
– Idag när vi röjer och gör gallringar försöker vi skapa med varierade miljöer kring bäckar men har man inte skött skogen de senaste femtio åren går det inte att trolla med knäna. Det går inte att spara fullstora träd. Det skulle kunna trilla över vägen eller kraftledningen. Man måste man ta hänsyn till att det kan skapa bekymmer på andra sätt.
Vad tänker du när Skogsstyrelsen säger att detta är en skada som kommer ta flera år att läka?
– Vi jobbar utifrån de målbilder som bland annat Skogsstyrelsen har tagit fram. Jag tror att uttalandet är generellt för när jag hörde av mig Skogsstyrelsen hade de inte gjorts någon notering i sittregister.
Hon säger vidare att hon tycker det är bättre att prata med varandra istället för om varandra.
– Jag tycker att vi generellt har en bra kommunikation, därför blev jag förvånad när jag blev uppringd av en journalist gällande detta.
Med dagens regelverk är inte möjligt för Skogsstyrelsen eller någon annan myndighet att ge markägaren sanktioner i efterhand.
