– Som observatör kan vi inte få med egna formuleringar till konferensens slutdokument, men vi kan påverka, säger Margareta Koltai.
Innan konferensen har Svenska kyrkan bland annat gjort uttalanden tillsammans med civilsamhället i Sverige, med ACT-alliansen och med Kyrkornas världsråd.
Svenska kyrkan har valt ut fyra frågor som den särskilt vill försöka påverka.
Den första är den stora ödesfrågan, att världen är på väg mot en värld med 3 graders temperaturhöjning istället för 1,5. Därför måste ambitionerna höjas och de fossila bränslena måste fasas ut.
Parisavtalet ses över
Mötet COP 28 är speciellt eftersom då det för första gången görs en översyn över vad länderna har levererat sedan Parisavtalet.
– Det är också speciellt då detta är det sista mötet då det fortfarande är möjligt att nå 1,5 gradersmålet. Höjs inte ambitionerna nu går vi mot ett varmare klimat.
– Vi vet också att för varje grad som temperaturen stiger, så ökar extremvädret. Och med det kommer matbrist, ökenbildning, torka, ökad migration. Vi måste få till ett förebyggande arbete, trots att vi lever i en värld som är så fylld av konflikter, säger Margareta Koltai.
Kräver rättvisa
De tre övriga frågorna är rättvisekrav.
Dels handlar det om löftet från de rika länderna om att bidra med 100 miljarder USD per år från och med 2020 till de fattigaste länderna för att dessa ska kunna ställa om och anpassa sig till klimatförändringarna. Men pengarna har fortfarande inte levererats fullt ut.
Dels handlar det om ett beslut som fattades i Egypten förra året på COP 27 om att förluster och skador på grund av klimatförändringar i de länder som är mest sårbara ska kompenseras. Och kravet är att dessa kompensationspengar inte får tas av de 100 miljarderna.
Slutligen handlar det om en demokratifråga: de som tar besluten vid klimatförhandlingarna är män.
– Det finns väldigt få kvinnor och väldigt få som lever i klimatförändringarnas verklighet bland beslutsfattarna. De som lever i klimatförändringarnas frontlinje måste få en starkare röst. Vi kan inte skjuta upp beslut för att de inte känns lämpliga just nu för oss i vår del av världen, när människor redan står med vatten upp till knäna.
Konkreta skrivningar
Svenska kyrkan kommer att lyfta sina fyra frågor i seminarier och i dialog med den svenska delegationen. Eftersom Svenska kyrkan är medlem i Kyrkornas världsråd och ACT-alliansen som har representanter som sitter med i förhandlingarna, kan Svenska kyrkan påverka vilka skrivningar som behandlas under konferensen.
Svenska kyrkan har tillsammans med andra trosbaserade aktörer på mötet en jättetviktig roll, säger Margareta Koltai, att prata om skapelseansvaret och ansvaret för medmänniskor. Det ansvaret följer inte nationsgränser, utan är gränslöst.
Det kommer att vara en ovanligt stor representation av företrädare för religionerna på årets COP. Påven skulle ha deltagit men han kommer inte på grund av sjukdom.
– De vill visa att det finns ett religiöst ledarskap som vill se mer hända. Det är viktigt utifrån moraliska och etiska skäl, och vi måste förstå att vi är en enda mänsklighet. Där är vi interreligiösa mer eniga än våra politiker.
Att COP i år hålls i Dubai – ser du något problem med det?
– Svar ja! Det är otroligt utmanande dels att vara i en oljenation och dels att ordföranden för mötet har stora intressen i oljeindustrin. Samtidigt är det viktigt att prata med dem som har mest makt för att få till en förändring. Men mötena drivs av FN-systemet och här får FN chansen att tydligt rikta sig till dessa makthavare.
