Väckelse har alltid kommit underifrån

Normunds Kamergrauzis, Hans Ulfvebrand

Vi skulle vilja se en teologisk väckelse inom kyrkan där människor i allt större utsträckning ställer krav på innehållet i det som förs fram, skriver debattörerna. 

Professor Ola Sigurdsons artikel (KT, 47/2023) om bristen på teologiskt arbete och reflexion inom Svenska kyrkan måste tas på största allvar, skriver Normunds Kamergrauzis, domkyrkoteolog, och Hans Ulfvebrand, domprost emeritus, Stockholm.

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribenternas egna.

Ola Sigurdsons ord måste tas på största allvar, och vi delar innehållet i stort sett. Det vore djupt olyckligt om kyrkan och dess ledning nu går i försvarsposition och säger att Ola Sigurdson har fel eller i varje fall överdriver.

Vår bild och erfarenhet är att av de tre komponenterna organisation, ekonomi och innehåll är det den tredje om innehållet som får stryka på foten till förmån för de två andra. Visst är organisation(sförändringar) och ekonomi nödvändiga att arbeta med. Samtidigt är det avgörande för kyrkan att dessa båda har ett enda syfte: att bana väg för innehållet i det kyrkan vill förkunna och ge människor. 

Detta budskap är å ena sidan oföränderligt över tid: evangelium om Jesus Kristus. Å andra sidan fordrar planteringen av detta evangelium i människors livsmylla i varje tid ett gediget och kompetent tolkningsarbete. Få tror vi skulle motsäga detta. 

Problemet är att så lite av arbetet ges värde, tid och utrymme. På alla plan inom kyrkan. Kyrkomötet sysslar mest med kyrkans utsida. Teologiska kommittén lämnar mycket mer att önska enligt Ola Sigurdson. Biskoparna centralt gör en del, men det sipprar dåligt ned till stiften och församlingarna av många och olika anledningar. 

Vi vill med denna artikel särskilt fokusera på församlingarna. 

Prästerna är utbildade förhoppningsvis till att vara församlingarnas teologiskt sakkunniga. Människor i alla åldrar som är nyfikna på budskapet har rätt att förvänta sig att prästerna är en kompetent samtalspartner i teologiska ting som bibelfrågor och dogmatik. Inte så att de har alla svar på allt men så att de själva lever i bearbetningen av frågorna utifrån sina kunskaper och vet var kunskap finns att hämta i böcker och bland kolleger.

Prästkollegierna som samlas regelbundet borde ha självklara inslag av teologisk bearbetning av både centrala och lokala tolkningsfrågor. Prästernas predikningar borde alltid vara resultatet av noggrann bearbetning av bibeltexterna och prästernas vardagserfarenheter i församlingen.

Vi inser att församlingsarbetet rymmer så många sidor som fordrar det mesta av medarbetarnas, inklusive prästernas, tid att teologisk bearbetning är det som kan avvaras utan att det märks – på kort sikt!

Vi skulle vilja se en teologisk väckelse inom kyrkan där människor i allt större utsträckning ställer krav på innehållet i det som förs fram. Och där medarbetarna, särskilt prästerna, ges och tar sig tid att studera, reflektera och samtala kring den teologi som ger kyrkan dess existensberättigande. Väckelse har alltid kommit underifrån. 

Normunds Kamergrauzis, domkyrkoteolog

Hans Ulfvebrand, domprost emeritus

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Teologi

Prenumerera på Nyhetsbrev

2 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Eskil Jonsson
Det finns också en teologi som handlar om Guds ekonomi, som handlar om rättvisa och jämlikhet. Det är för övrigt de rikaste i världen som utgör det största hotet mot klimatet, Guds mänsklighet och inte särskilt de fattigaste är de som drabbas mest.
Pär Friberg
Församlingar inom Svenska kyrkan har svårigheter att möta människors andliga och existentiella sökande. Det finns en mångfald av orsaker, sekularisering och individualism är betydande faktorer. Det är färre som kommer till gudstjänst, studie och samtalsgrupper, konfirmation och andra sammanhang i den lokala församlingen där vår tids frågor bearbetas och en hållbar tro kan växa. Underhållning, utflykter och servering blir verksamheter där kyrkan kan samla folk. Det blir en förskjutning till det som ger uppmärksamhet och bekräftelse. En slags trivialisering som medverkar till att samtalen om människors andliga och existentiella längtan tystnar. Dokumenthantering och överdimensionerade administration är andra symtom på en kyrka som tappar relevans. Ställ det teologiska och pedagogiska arbetet i centrum.