Jesusboken har en beröringsskräck för feministteologi

I jesuitpater Ulf Jonssons nyutkomna bok Med tanke på tron - En introduktion till fundamentalteologin - Band II Jesus från Nazaret (Artos, 2024) lägger Ulf Jonsson stor tonvikt vid att beskriva hur den gängse vetenskapliga utvecklingsprocessen av forskningen kring den historiske Jesus sett ut fram till våra dagar, det vill säga i tre vågor/ faser: "The first quest", "The second quest" och "The third quest".

På bokomslaget utlovas ”en överblick över forskningsresultaten från internationellt ledande forskare inom området, och den innehåller också reflektioner över konsekvenserna för en teologisk tolkning av Jesus från Nazaret.” Men när Ulf Jonsson själv i samband med releasen 29 augusti marknadsför sin bok som ”den mest uppdaterade på svenska” drar jag som Jesusintresserad katolsk kvinna öronen åt mig.

Det går helt enkelt inte att år 2024 påstå sig vara uppdaterad i forskningen kring ” den teologiska reflektionen över Guds uppenbarelse i Jesus från Nazaret” och samtidigt illustrera en påtaglig beröringsskräck för feministteologi i sin bokexposé över det nya forskningsläget inte en enda gång nämna eller ge exempel på ”feministteologi” och dess beskrivning av bland annat ”könsmaktsstruktur”.

Jag noterar att Ulf Jonsson i sin litteraturlista nämner 123 olika boktitlar, varav 121 skrivits av män och två böcker av två olika kvinnor nämns i förbigående eller refereras till i två stycken fotnoter. Jag noterar att Ulf Jonsson i sin inledning tackar ”dem som kommit med värdefulla kommentarer och idéer till detta band under skrivprocessens gång”, det vill säga sex män. Att en kvinna skulle kunnat komma med värdefulla kommentarer och idéer verkar inte finnas på Ulf Jonssons karta.

Ulf Jonsson placerar sig själv därmed i ett fack som Elisabeth Schüssler Fiorenza 1992 myntade ett begrepp för, kyriarchy, det vill säga att Herren styr dvs hur patriarkatet styr, bestämmer, dominerar, diskriminerar och förtrycker bla kvinnor.

Vidare betonar Ulf Jonsson det självklara i att alla forskare ”förmedlar sitt budskap utifrån författarens eget perspektiv, förförståelse och intentioner.”  Om jag applicerar detta på Ulf Jonssons bok innebär det ett ensidigt manligt perspektiv och utpräglad katolsk manlig förförståelse och intention. Nya Testamentet har till 100 procent skrivits av män och fram till nyligen i akademiska sammanhang enbart tolkats av män. Desto angelägnare därför, att beskriva paradigmskiftet med feminstteologers inträde i den akademiska forskningen och nämna banbrytande verk som Sexism and God Talk: Toward a Feminist Theology av Rosemary Radford Ruether (1983).

”Fundamentalteologi ställer grundläggande bakomliggande frågorna bakom tron” skriver Ulf Jonsson. Men jag noterar att Ulf Jonsson i sin inledning också "förutskickar" att han ämnar skriva ”ett tredje band som behandlar frågor som rör det kristna trosbegreppet och dess existentiella sidor trons kyrkliga förmedling (ecklesiologi), liksom frågor som rör trons rationalitet och Guds existens.”

Fundamentalteologins koppling till ecklesiologi har fått olika tolkningar inom olika kyrkor och samfund som tex synen på prästämbetet och kvinnliga präster – delvis beroende på olika sätt att tillvarata och införliva just feminstteologers forskning. Spännande därför, hur Ulf Jonsson kommer att tackla sin beröringsskräck med feministteologi när han ska ”avrunda” sitt verk i det kommande tredje bandet.

Irène Nordgren, reformkatolik och leg. psykoterapeut