Kristendom och islam: Vad är tydligast – likheterna eller skillnaderna?

När intervjun görs ligger disputationen bara några dagar bort. Tobias Andersson säger att han bär med sig ett mycket intressant samtal med opponenten Ola Sigurdsson, professor vid Göteborgs universitet.

Själv är han lektor och har sin bas i Uppsala. Det är där den finns – den systematiska teologin med islamisk inriktning. En handfull personer sysslar med ämnet i Sverige, som inte är helt nytt men ändå under ett slags framväxt. Närmaste liknande forskning finns i Oslo och Tyskland. Tobias Anderssons avhandling är den första som läggs fram vid ett svenskt universitet. Den heter Kommentar till Sanusi – en systematisk studie i islamisk teologi.

Uppsala ledande i utvecklingen 

Det akademiska studiet av islamisk teologi har i Europa och USA vanligtvis haft idéhistorisk ingång. Oftast har det bedrivits inom ramen för religionshistoria. Man har velat förstå den islamiska teologins uppkomst, och utveckling.

Den systematiska teologin har däremot inte varit så intresserad.

– Systematisk teologi som akademiskt ämne har i första hand fokuserat på kristen teologi. Det är först på senare år som man i vår del av världen börjat inkludera islam. Uppsala har varit ledande i den utvecklingen, säger Tobias Andersson.

Finns behov att utforska ämnet akademiskt

Skälet handlar om samhällsförändringar. I takt med att islam blivit en betydelsefull del av västvärlden och det offentliga samtalet finns behov av att utforska ämnet akademiskt.

– Man vill inte längre bara beskriva islamiska idéer och utgångspunkter, utan bjuda in muslimska teologer för en diskussion där man granskar, bedömer och tar ställning.

I fokus för Tobias Anderssons avhandling står den muslimska kommentarslitteraturen. Precis som i kristendom och judendom har den sin egen karaktär. Det som utmärker islamisk teologi är de stora kommentarstraditioner som vuxit fram kring vissa auktoritativa texter. Det är texter som fortfarande undervisas och har betydelse.

Samtidigt har det under 1900-talet pågått debatter om kommentarerna som form. Är de verkligen ett bra sätt att bedriva teologi? Diskussionen har påverkat genrens status.

Likheter eller skillnader?

I Tobias Anderssons avhandling används kommentarslitteraturen för att analysera hur samtalet inom en viss religiös tradition ser ut över tid. Ett viktigt namn i hans avhandling är filosofen Alasdair MacIntyre.

– MacIntyre talar om tradition som ett historiskt utsträckt argument. Kommentaren som form blir ett tydligt exempel på hur teologiska samtal pågår från ­generation till generation. På samma gång behövs en större medvetenhet om att tradition är något dynamiskt. Samtal handlar inte om att upprepa utan om att fördjupa och utveckla, säger ­Tobias Andersson.

Avhandlingen reflekterar kring flera områden – metaetik, naturlig teologi och profetologi, alltså läran om profetskap.

Frågan är vad som blir synligt när en teolog från kristen kontext tittar på islam. Vad är tydligast – likheterna eller skillnaderna? 

– Det finns en tendens att antingen framställa islam och kristendom som så väsensskilda att de inte kan tala med varandra, eller att tvärtom mena att de säger samma sak. Båda synsätten gör samtalet ointressant. Jag brukar betona balansen.

Man ska vara medveten om skillnaderna men samtidigt inse att vi har så mycket gemensamt att samtalet mellan de två traditionerna är lättare än vad man kanske tror, menar Tobias Andersson.

Det grekiska filosofiska arvet gemensamt

Han pekar på några delar ur kristendomens och islams gemensamma teologiska arv. Till exempel den abrahamitiska bibliska traditionen, som fortsätter i Koranen. Dit hör också berättelserna om tidigare profeter och den grundläggande monoteismen.

– Man har även det grekiska ­filosofiska arvet gemensamt, även om man bearbetat det på olika sätt.

Teologerna bakom den islamiska kommentarslitteraturen är många. För sin avhandling valde Tobias Andersson ett välkänt och representativt namn för den så kallade asharitiska skolan, den största teologiska inriktningen inom sunnitisk islam. Teologen heter al-Sanusi, född i Nordafrika och verksam på 1400-talet.

– Det som han, och andra i samma tradition, bedriver kan beskrivas som filosofisk teologi. Man hämtar de teologiska frågorna från Koranen och från berättelserna om profeten Muhammed, men utforskar dem genom filosofiska metoder.

Hoppas att avhandlingen ska ge effekter utanför akademin

I just al-Sanusis fall betonas Guds allmakt och allrådande vilja. Det leder enligt Tobias Andersson till en metaetik där Guds uppenbarade befallning fastställer vad som är gott. Det är en förståelse han själv kritiserar på islamiska grunder.

– Det finns paralleller med vissa tänkare i kristen tradition som haft liknande uppfattning. Man brukar benämna den ”teorin om gudomlig befallning”.

Oavsett om man vill kritisera eller försvara specifika uttryck i islam måste det ske inom ramen för kunskap.

De teologiska termerna kan ­kännas abstrakta och avlägsna den offentliga debatten om islam och muslimer. Tobias Andersson hoppas ändå att hans avhandling ska få effekter utanför akademin. Det behövs kunskap för att föra ett relevant och fördjupat samtal om islam i allmänhet, ­säger han.

– Oavsett om man vill kritisera eller försvara specifika uttryck i islam måste det ske inom ramen för kunskap.

Sufisk poesi var ikörsporten 

På samma sätt tror han att avhandlingen kan vara värdefull för präster som verkar i en mångkulturell miljö. Han säger att han har skrivit avhandlingen medveten om att många som läser saknar specialkunskaper i islam.

– Jag försöker verkligen att använda det gemensamma språk som finns i traditionerna så att läsa­ren ser att det här är något som kan användas för att samtala religionerna emellan. Behovet av traditionsöverskridande samtal är särskilt stort i vår tid.

Även för egen del har avhandlingsarbetet bjudit på förnyad förståelse, säger Tobias Andersson. Det är många år sedan han först blev nyfiken på islam. Intresset väcktes av hans kärlek till sufisk poesi, vilket i sin tur gick genom poeten Gunnar Ekelöf.

Några år senare doktorerade han i islams historia vid universitetet i Edinburgh. Därifrån gick vägen vidare till systematisk teologi och ett kritiskt, konstruktivt studium av islam. Han har också studerat i Marocko, där han på nära håll fick se hur den islamiska kommentarslitteraturen används och läses i dag.

Varit en aha-upplevelse 

På senare år har Tobias Andersson även studerat kristen teologi, något som påverkat avhandlingen.

Han säger att hela avhandlingsarbetet har varit en aha-upplevelse.

– Det är så mycket i en tradition som tas för självklart men som hamnar i nytt ljus när det ställs i dialog med en annan tradition. Under arbetet har jag upptäckt många kristna teologer som fördjupat min förståelse av islamisk teologi.