Religionsdialogen växer ur texten

Låt det interreligiösa samtalet utgå från texten istället för religion i allmänhet. Det är grunden när metoden Scriptural Reasoning används. Med nyfikenhet, respekt och generositet får vi vrida och vända på varandras heliga skrifter.

– Det finns många människor som har aldrig har haft kontakt med en text från någon annan tradition än sin egen, säger Hassanain Govani.

Han är shiamuslim och kallar sig för frilansande imam. Han är även en av dem som tagit religionsdialogmetoden ”Scriptural Reasoning” till Sverige. Metoden växte fram och utvecklades i USA på 90-talet. Till en början användes den när judar från olika traditioner läste och samtalade kring sina heliga texter. Ganska snart utvidgades metoden till att inkludera kristna och under 00-talet kom samtalen även att innefatta muslimer.

Metoden har utvecklats ytterligare på Faculty of Divinity vid Cambridge i England. Men dess användningsområde är inte begränsat till akademisk miljö eller till de abrahamitiska religionerna.

I en sal på Historiska museet i Stockholm står stolar uppställda i en ring. Det är Sveriges interreligiösa råd som har bjudit in till ett samtal där Scriptural Reasoning-metoden ska användas. Vi som ska delta har fått ett häfte som innehåller texter från Nya testamentet, Koranen, Hebreiska bibeln och den fornnordiska diktsamlingen Poetiska eddan.

På plats i salen finns Hassanian Govani. Tillsammans med Dinah Borenstein och Bengt Mosesson, judiska församlingarna i Göteborg och Stockholm, Equmenia-pastorn Elisabet Ravelojaona samt gydjan, det vill säga prästinnan, Emma Hernejärvi från det hedniska Samfundet Forn Sed, ska han leda oss deltagare genom texterna.

– Det är viktigt att vi låter samtalet växa ur texten. Ge utrymme för nyfikenhet och undvik generaliseringar, säger Hassanain Govani till oss.

I våra häften finns de fyra grundreglerna för ett Scriptural Reasoning-samtal uppräknade: håll dig till texten, ge utrymme för andras läsning, var lekfull och var ärlig. Med detta i ryggen börjar vi i Poetiska eddan. Gydjan Emma Hernejärvi läser texten för oss.

Läsningen är ett utdrag ur en dikt om hur guden Oden söker upp en sierska. Bakgrunden är att hans son Balder är dräpt och nu vill han att sierskan ska förtälja vem som ska hämnas sonens död.

Vårt efterföljande samtal kretsar kring släktskap, rättvisa och försoning i den nordiska mytologin. Det är Emma Hernejärvi som leder samtalet och besvarar frågor från deltagarna. Det finns en nyfikenhet i rummet.

Rubriken för dagens samtal är ”Släktfejder”. Hassanain Govani förklarar varför man har valt just det ämnet.

– Vi använde den rubriken med tanke på det allmänna samhällsklimatet. Människor måste lära sig att förstå varandra och inte betrakta sin nästa som fiende. Texternas tema uppmuntrar till frågor som: vem är min nästa? Hur löser vi konflikter?

Texten från Hebreiska bibeln kommer från Första Moseboken. Det är berättelsen om Kain och Abel. Samtalet böljar fram. Varför såg inte Gud till Kains offergåva? Vilken roll spelar kainsmärket? Vad är synd?

– När vi läser varandras texter får vi möjlighet att se både likheter och skillnader. Man lär sig respektera att det finns skillnader. Texterna är främst en språngbräda, det är samtalet som är det viktiga, säger Hassanain Govani.

Vilka användningsområden kan du se för metoden?

– Det främsta användningsområdet är interreligiös dialog. Men för egen del har metoden lärt mig att läsa de olika religionernas skrifter på ett nytt sätt. Jag läser inte bara Koranen, utan andras skrifter också. Men oavsett om jag läser andras eller min egen skrift försöker jag göra det på ett nyfiket sätt.

När metoden Scriptural Reasoning används står den som ”äger” den aktuella texten värd för samtalet.

– Som värd måste jag vara gästvänlig och låta diskussionerna pågå ett tag, även när jag anser att den är på väg åt fel håll och att texten inte går att läsa så. I stunden måste det få vara okej.

Just den fria, men respektfulla, diskussionen är ett av Scriptural Reasonings kännetecken. Den andra grundregeln handlar om just det: ”Ge utrymme för andras läsningar”. Det heter att ”diskussionen kommer att fungera bäst om de andra deltagarna själva kan utforska texten och olika sätt att läsa den på”.

I samtal där Scriptural Reasoning-metoden används ska deltagarna undvika att hänvisa till religiösa auktoriteter från den egna traditionen. Det är texten, och de samtal som växer därur, som ska vara i fokus.

– Det går att hänvisa till andra skriftställen som belyser texten, men fokus ska ligga på den aktuella texten, instruerar Hassanain Govani oss som deltar i samtalet.

Inom den interreligiösa dialogen i Sverige har metoden inte slagit igenom på bred front ännu. Hassanain Govani har varit med vid fyra sådana samtal i Sverige.

– Men varje gång vi gör detta är det någon som säger: jag har aldrig läst någon annans text tidigare. Ofta har man en föreställning om vad som finns i andra traditioner, men man har aldrig sett det själv. Men här får människor möjlighet att utsättas för andras heliga skrifter. Det handlar om att få nya perspektiv på sin egen text och om att förstå och upptäcka skönheten i andras, inte om att göra avkall på sin egen tro. 

Fakta: Scriptural Reasoning

En metod för religionsdialog med följande fyra grundregler:

Håll dig till texten: undvik generalisering.

Ge utrymme för andras läsningar: var generös med din egen text. Låt samtalet flyta.

Var lekfull: närma dig texten med nyfiken het, men var inte tramsig eller banal.

Var ärlig: våga säg att du inte vet. Om du inte håller med är det okej att säga det, men var respektfull.

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.