Det har gått 16 år sedan prästerna gick från att ha stiften som arbetsgivare till att ha det lokala pastoratet, eller församlingen, som arbetsgivare. Kritiken var stor, men beslutet togs och det börjar bli dags att utvärdera.

Det sägs emellanåt att det inte går att låta stiften vara arbetsgivare, men det argumentet håller inte. Det är klart att det går, det är människor som skriver reglerna och vi ska skriva de regler som fungerar bäst. Dessutom finns det i dag stiftsanställda präster, pastorsadjunkter och stiftsadjunkter, som har stiftsstyrelsen som arbetsgivare. Men det är domkapitlen som utövar tillsyn. Det skulle inte vara omöjligt att anställa kyrkoherdar på samma sätt.

Ett resultat av reformen att flytta arbetsgivarskapet från stift till församlingar är att när församlingar och/eller präster går sin egen väg i illojalitet med Svenska kyrkan kan domkapitel och biskop främst vädja.

Vid allvarligare förseelser från församlingarnas sida finns enbart möjligheten till sammanläggning av pastorat och församlingar. Den processen tar flera år, och under tiden kan mycket hända. Då präster bryter mot prästlöftena och kyrkoordningen är det en varning eller en så kallad ”avkragning” som kan bli konsekvenserna. Även detta är långa processer.

Det hette under utredningsarbetet att präster inte ska kunna sägas upp utan domkapitlets medgivande. I själva verket erbjuds präster som man vill säga upp höga avgångsvederlag och pressas till att säga upp sig själva. Det har domkapitlen inga medel mot.

När man pratar om hur mycket Svenska kyrkan köper ut personal för finns ett sakfel. Det är inte Svenska kyrkan som köper ut för dessa belopp. Svenska kyrkan är inte en arbetsgivare, det är varje respektive pastorat/församling som är arbetsgivare.

Hade Svenska kyrkan varit arbetsgivare hade utköpen sannolikt varit avsevärt färre. Med stiften som arbetsgivare kan man undvika de fall när man inte seriöst prövar sökande till en tjänst, och man kan göra omplaceringar.

Jag menar att man inte uppnått det man ville med ett lokalt arbetsgivaransvar, däremot skulle det finnas bättre möjligheter med stiften som arbetsgivare. Vilka ska då stiften vara arbetsgivare för? Kyrkoherdar? Präster? Präster och diakoner? Alla? Det tycker jag att man bör utreda.

Johan Tyrberg

Biskop Lunds stift