Den fortsatta dialogen med judendomen är avgörande

I en tid av högt tonläge och polariserat debattklimat är det sakliga och ömsesidiga samtalet viktigt. Det gäller också Israel-Palestinakonflikten som är infekterad, som Isaac Bachman påpekar. Det är påfallande ofta något annat som hörs än vad som sägs. Ambassadören ger själv ett exempel på detta när han skriver att Svenska kyrkan tar ”en­sidigt ställning mot Israel”.

Detta stämmer inte! Svenska kyrkans ställningstagande i Israel-Palestinakonflikten grundar sig på internationell rätt och följer FN:s resolutioner och den hållning som både Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet har. Upprätthållandet av humanitära principer och människovärdet är grundläggande för allt vårt arbete. Detta motsäger på intet sätt Svenska kyrkans stöd för Israels rätt att försvara och skydda sina medborgare i enlighet med folkrätten. Svenska kyrkan är tydlig i sitt fördömande av all form av våld mot civila, vare sig det är israeler eller palestinier som drabbas.

Som kristen kyrka och i synnerhet som luthersk kyrka är avståndstagandet från antisemitism ytterst viktigt, eftersom vi har del av ett historiskt arv som i varierande mått innehåller ersättningsteologi, det vill säga tanken att kyrkan har ersatt judendomen som därigenom har förlorat sin legitimitet. Svenska kyrkan har gjort upp med den judefientliga historien, inte minst i dokumentet Guds vägar från 2001 som betonar att ”I vår kyrka vill vi arbeta för att få bort sådant som kan tolkas som antisemitism eller förakt för det judiska folket”.

Den fortsatta och pågående dialogen med judendom är avgörande för Svenska kyrkan, något som också bekräftas genom vårt arbete vid Svenska teologiska institutet i Jerusalem. Kyrkomötet beslutade 2014 att på nytt anbefalla Guds vägar till studium i kyrkan. Arbetet att motverka och bekämpa ersättningsteologi pågår i hela Svenska kyrkan.

Bachmans argumentationskedja som länkar samman kyrkohandboken, ett statligt universitets kursutbud och teologiutbildningens grundspråk är missledande.

Det faktum att vi har större delen av Bibeln gemensam ger relationen till judendomen en särställning, något som framkommer vid läsningarna i varje högmässa och som kyrkohandboksförslaget ger uttryck för. Det stämmer inte att uttrycket ”Herren Sebaot” tagits bort. Dokumentet Guds vägar har därtill varit vägledande i revisionsarbetet och den aronitiska välsignelsen är djupt förankrad i vårt fromhetsliv.

Vi definierar inte vår relation till det judiska folket eller till staten Israel uteslutande utifrån den nuvarande regeringens politik, men brott mot folkrätten måste också få benämnas för vad de är. I denna fråga är mandatet från det demokratiskt valda kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, mycket tydligt.

Cristina Grenholm
Kyrkosekreterare Svenska kyrkan