Göran Enander har lett utredningen av Svenska kyrkans skogsbruk. Foto: Mikael M Johansson
Utredningens förslag ger god ekonomi samtidigt som den adresserar klimatnytta och biologisk mångfald.
Det är tråkigt att se hur kyrkans egendomsnämnder nu lägger ner betydande resurser på att svartmåla kyrkostyrelsens skogsutredning.
Själv har jag 40 års egen erfarenhet av hyggesfritt skogsbruk så jag vet att ett naturnära skogsbruk på sikt blir bättre än kalhyggen. Mindre inkomster i närtid, men betydligt mer i framtiden. Dessutom ger vi nästa generation en större valfrihet.
Med andra ord; utredningens förslag medför endast en senareläggning av intäkter. Och viktigare ändå är att det är en investering i framtiden. En investering som är nödvändig för att motverka en allt allvarligare klimatkris, förlust av biologisk mångfald och försvagade ekosystem. Den viktiga frågan nu borde därför vara att utveckla ett nytt flexibelt skogsbruk som samtidigt ger god ekonomi. Detta är långt viktigare än att tjäna maximalt med pengar i närtid.
Kyrkans totala virkesförråd kommer fram till år 2075 att öka med cirka 30 miljoner kubikmeter mer jämfört med om kyrkan fortsätter med dagens trakthyggesbruk. Utredningen visar att ett fortsatt trakthyggesbruk kommer att resultera i ett virkesförråd per hektar på 160 m 3 sk medan alternativet naturnära skogsbruk slutar på hela 240 m 3 sk. En skillnad på 80 m 3 sk per hektar. Totalt för kyrkans skogsinnehav på 406 000 hektar blir det alltså 80 m 3 sk per hektar x 406 000 hektar = cirka 30 miljoner m 3 sk. Det ger en förrådsuppbyggnad som är 50% större än alternativet att fortsätta med trakthyggesbruk fram till år 2075.
Utredningen redovisar ett marknadsvärde på 29,3 miljarder kronor för kyrkans skogsinnehav, vilket också kan betecknas som 2023 års nuvärde. När förrådet av virke i skogen sedan ökar med 50%, så ökar också värdet för skogen i samma storleksordning, alltså ca 15 miljarder kronor i 2023 års nuvärde.
Ställ frågan: Hur många kubikmeter skog behöver kyrkan avverka och sälja för att kunna avlöna församlingens präst? Antag att en pastorsadjunkt idag har en lön på ca 30 000 kronor i månaden, plus sociala kostnader på 15 000 kronor, och att en kubikmeter skog är värd ca 600 kronor när den avverkats. Det innebär att kyrkan behöver avverka 75 kubikmeter i månaden för att avlöna sin pastorsadjunkt inklusive att betala de sociala kostnaderna.
Kommer detta att gälla på samma sätt om 50 år? Skogsråvaran och lönen till pastorsadjunkten är båda varor och tjänster bland myriader andra varor och tjänster som alla bjuds ut och efterfrågas på marknaden. Sannolikt gäller samma logik också om 50 år. Varför skulle kyrkan om 50 år inte kunna avlöna en pastorsadjunkt för pengarna de får för en liknande mängd virke på samma sätt som idag?
Naturligtvis gäller samma logik då som nu förutsatt att vi fortfarande har en marknadsekonomi. Vi måste med andra ord värdera framtida avverkade kubikmetrar lika högt som de kubikmetrar vi avverkar idag. Dessutom växer skogen och vi får fler kubikmetrar för varje år, men vi får inte fler pastorsadjunkter att avlöna. Detta leder till ett ifrågasättande av ENSO:s metod att räkna med, som leder till en degradering av värdet på framtida kubikmetrar.
Som en helt extra bonus betyder detta också att kyrkans skogar om 50 år har ett förråd av inbundet kol i träden motsvarande cirka 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1 mer än om man fortsatt med alternativet trakthyggesbruk. Detta kan jämföras med Sveriges officiella årliga utsläpp som för år 2023 är 44 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Anders Tivell jägmästare, Naturnära Skogsbruk i Tiveden
