Framtidsanalyser behövs för att forma skogens skötsel

Svenska kyrkans skogsutredning har väckt en omfattande uppmärksamhet, inte minst de framtidsanalyser som gjorts för och i anslutning till den. Analyserna används som slagträn i en polariserad debatt, istället för att ses som några av flera underlag i den viktiga diskussionen om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk.

Det är därför viktigt att lyfta fram hur dessa analyser är framtagna och vilken roll de kan spela i en nyanserad diskussion om Svenska kyrkans skogsbruk. För att undvika missförstånd och felaktiga tolkningar behöver vi förstå såväl styrkorna som begränsningarna med det verktyg som använts samt de antaganden som ligger bakom analyserna. Genom att tydliggöra detta hoppas vi bidra till en mer konstruktiv och välinformerad debatt.

Framtidsanalyserna är framtagna med Heurekasystemet, ett analys- och planeringssystem utvecklat vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk för att svara på frågor om skog och skogsbruk. Heureka används av såväl skogsägare som forskare och myndigheter och kan beskriva den möjliga utvecklingen av en mängd olika skogliga värden, inklusive biologisk mångfald, rekreation, virkesproduktion och kolinbindning. Rätt använt kan systemet bidra till att svenskt skogsbruk inte bara möter dagens behov utan också använder sig av långsiktigt hållbara strategier. Heureka innehåller de bästa tillgängliga modellerna för att beskriva komplexa ekologiska processer kring hur skogen utvecklas över tid.

Modellerna har tagits fram och granskats vetenskapligt, men utgör ändå en förenklad beskrivning av verkligheten. Detta innebär att de inte alltid kan fånga verklighetens dynamik fullt ut. Skogens utveckling är både långsam och snabb – vissa förändringar tar decennier att visa sig, medan andra, som t.ex. olika skadeangrepp kan inträffa plötsligt och dramatiskt.

Dessutom är analyser som sträcker sig långt in i framtiden alltid osäkra, och ju längre tidsperspektivet är, desto större blir osäkerheten. Nya skadegörare, teknisk utveckling, politiska beslut eller oförutsedda händelser kan dessutom förändra förutsättningarna för skogsbruket, och är därmed faktorer som modellerna inte kan förutse. För enskilda analyser spelar också kvaliteten på den informationen som beskriver skogens nuläge stor roll. Detta gäller också för de många ekonomiska antaganden som behöver göras, såsom antaganden om framtida virkespriser, kostnader för skötselåtgärder och kalkylräntor. 

Kan man då lita på en analys gjord med Heurekasystemet? Man kan inte lita på resultaten om man ser analysen som en exakt prognos av framtiden. Men om osäkerheterna och antagandena bakom resultaten kommuniceras, då kan framtidsanalyser ge en bättre förståelse för möjliga konsekvenser av dagens och morgondagens beslut. Framtidanalyser ska därför ses som ett av flera hjälpmedel för att fatta beslut, inte som en egen automatiserad beslutsfattare.

Sammanfattningsvis kan framtidsanalyser, som de framtagna med Heurekasystemet, ge värdefulla underlag för att förstå och planera för en hållbar förvaltning av skogen. Men deras styrka ligger inte i att leverera absoluta svar, utan i att ge underlag för reflektion, diskussion och beslut. För att vara värdefulla måste resultaten användas med förståelse för antaganden och begränsningar. Genom att kombinera framtidsanalyserna med lokal kunskap, expertis och andra analysverktyg kan vi få en mer balanserad och konstruktiv diskussion – en diskussion som fokuserar på lösningar och hållbarhet snarare än polarisering. 

Alternativet till att använda sig av framtidsanalyser är att fortsätta i gamla hjulspår för att så småningom se vad som händer med skogen. Den lyxen finns inte. Då har kanske möjligheten för kyrkan att forma det landskap som önskas redan passerats.

Karin Öhman, professor i skoglig planering vid SLU
Jeannette Eggers, programchef för Heurekasystemet vid SLU
Isabella Hallberg-Sramek, skoglig doktor och forskare i skoglig planering vid SLU
Tomas Lämås, docent i skoglig planering vid SLU