I framtiden väntar i värsta fall brist på kompetenta kyrkopolitiker

Marcus Romedahl förtroendevald i Malmö pastorat och kyrkomötet

Foto: Getty Images/Jacob Wackhousen

Det är många gånger de mest kompetenta som lämnar. Andra får övertygas om att stanna kvar.

Kyrkostyrelsen har tillsatt en demokratiutredning ledd av Marie Johansson (S), vilket är mycket bra. Men frågan om demokratin är kanske djupare än digitalisering, direkta eller indirekta val. Som kyrka får vi allt svårare att rekrytera förtroendevalda. De bästa förtroendevalda hämtas från gudstjänstlivet. Så länge gudstjänststatistiken ser så dyster ut på sina håll så kommer det inte bli bättre i detta avseende.

Det finns en risk att kyrkan kommer sakna kompetenta kyrkopolitiker i framtiden. 

Malmö har det största antalet röstberättigade personer i kyrkovalet. År 2021 var 109 164 personer röstberättigade. Det är en rätt stor krets att hämta förtroendevalda ifrån. Ändå var enbart 39 av 47 mandat representerade vid kyrkofullmäktiges majsammanträde. I början av mandatperioden var församlingsråden och verksamhetsråden fyllda till brädden - men under denna mandatperiod har allt fler förtroendevalda lämnat och det finns en stor mängd vakanser. Det är många gånger de mest kompetenta som lämnar. Andra får övertygas om att stanna kvar.

Att höja arvodena kanske inte skulle hjälpa just i Malmö, där de redan är synnerligen generösa. Men oavsett om det finns lösningar eller inte måste vi diskutera problemen: Hur får vi folk att axla ansvar som förtroendevalda i vår kyrka?

Genom att stärka det lokala inflytandet i kyrkoordningen. Efter strukturutredningen 2014 så är det väl tydligt att det lokala inflytandet inte är tillräckligt, särskilt inte i storpastoraten. Det finns väldigt liten vilja att utreda storpastoraten i kyrkomötet, men kanske behöver man fundera över hur man kan förbättra det lokala inflytandet? Församlingsrådens ställning är alldeles för svag. Församlingsråden är inte direkt underställda kyrkorådet, men det finns en risk att det uppfattas så i ett kyrkoråd, när delegationen kommer därifrån. 

Den enda frågan som församlingsråden egentligen äger är kollekten. Deras bestämmanderätt om sina fastigheter, gudstjänstrum behöver förtydligas. Att man inte valde att sätta tydligare ramar i kyrkoordningen när det begav sig var ett misstag. Det är helt absurt att en församling inte ens äger sin egen församlingsinstruktion, utan att den är pastoratsgemensam.
 
Det behövs en attitydförändring gentemot de förtroendevalda Det finns en fara i att man ser ner på de förtroendevalda. Tyngdpunkten ligger ofta på att förtroendevalda behöver utbildning. Detta kan bli konstigt när många av de som sitter i församlingsråd och fullmäktige redan sitter på värdefulla erfarenheter om kyrkan, från mångårigt kyrkligt engagemang, yrkeslivet eller andra föreningar.

Får man som förtroendevald information, blir uppmuntrad, och bemött med respekt, blir man också bättre i sin uppgift. Förtroendevalda kan åstadkomma väldigt mycket under rätt förutsättningar.
 
Nomineringsgrupper behöver bli bättre på att hitta bra ledare och ställa krav. Det är väl känt att kyrkorådsordföranden ibland kan överträda sina mandat, men problemet kan också bli det motsatta: att de som är satta att styra är oengagerade. Detta kan föra med sig att tjänstemän får fatta beslut i frågor de inte bör göra, som till exempel att skriva avtal, säga upp lokaler eller bestämma vad som ska hängas upp permanent i kyrkorummet. Styrning och ledning är två olika saker. I sådana frågor behövs en politisk linje. En bra ledare måste vara beredd att lyssna och ryta ifrån när folk blir illa behandlade.

Men den främsta lösningen på bristande engagemang och att få bättre beslut i framtiden i vår kyrka är att du, om du inte redan gör det, själv engagerar sig i kyrkan på vilket sätt du än kan. Kyrkan tillhör oss alla, och du behövs för att hjälpa till att bära upp kyrkan och vår demokrati. Vare sig det gäller kyrkoråd eller i ett församlingsråd. 

Vill du se en förbättring i din lokala församling är det hög tid att höra av dig till nomineringsgrupperna nu; fråga när listorna sätts och begär att få stå med. Är du förtroendevald och funderar på att slänga in handduken? Tänk till en extra gång. Kanske är du en av de som har kurage. Det är av yttersta vikt i en demokrati att inte alla springer åt samma håll.

Marcus Romedahl, förtroendevald i Malmö pastorat och kyrkomötet

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

3 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Mikael Göth, församlingsherde i samma pastorat.
Fint upprop Markus. Håller med om utmaningen gällande församlingsrådens mandat. Retoriken i kyrkan i stort gör gällande att församlingen är den primära enheten. Vill tro att den goda viljan finns i många led även om retorik och verklighet skevar. Utmaningen är ju att när det verkligen gäller är mandatet synnerligen begränsat. En ledning (båda leden) som inte har något mandat när det verkligen gäller är ju helt förödande i längden. God vilja uppskattar jag men skall det ske någon förändring behöver det ske formellt och strukturellt. Varför det aldrig sker tror jag dels handlar om makt och inflytande och dels att det är för jobbigt. Det är ingen som orkar dra i det.
BGOL
Många vill säkert vara med och ta ansvar, men inte under nuvarande förhållande med partipolitik etc. Detta är väl ett av Svenska kyrkans stora problem?
Städa rent
Att städa bort all partipolitik från Svenska kyrkans beslutade organ skulle ge kyrkan en omstart.