Så här ser det ut i siffror: 154 000 personer är öppet arbetslösa, 56 000 finns i aktivitetsgarantin (stöd till långtidsarbetslösa), 555 000 personer har sjuk- eller aktivitetsersättning varav 259 000 är under 55 år.
5 500 var 2005 intagna i fängelse och 392 000 personer fick socialbidrag förra året. Det finns ett påtagligt finansiellt utanförskap även i vårt land. Vi vet av erfarenhet att personer utan fast inkomst och organisationer utan fast egendom har svårt att få lån i affärsbankerna. Även Sverige behöver mikrokrediter.

Många människor får i dag aldrig en chans på den öppna arbetsmarknaden. Då kan ett företag med sociala mål, det sociala företaget, vara en lösning. Där skapas arbete och delaktighet för människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.  I det sociala företaget arbetar ofta människor med någon form av arbetshinder med att arbetsmässigt sälja tjänster eller produkter. De får en möjlighet att utföra ett produktivt arbete samtidigt som de får meningsfull gemenskap.

Ideella föreningar, församlingar och kooperativ driver i dag sociala företag. Företagen producerar tjänster som kopiering, snickeri, bilverkstad, tryckeri, café och mycket annat. Ofta äger man ingen fast egendom. Därför blir det nej i bankerna när de vill låna. De sociala företagens utveckling försvåras därmed och många människor blir sittande kvar i sitt utanförskap.
Muhammed Yunus, 2006 års fredspristagare, har grundat Grameen Bank i Bangladesh för att ge små lån till personer som inte kunnat få kredit i de vanliga bankerna. Svenska kyrkan har sedan 1980-talet genom Lutherhjälpen arbetat med mikrokrediter, bland annat i Mocambique. I Sverige saknas en motsvarande finansiell struktur. Under FN:s mikrokredit år togs initiativ till att försöka lösa det finansiella utanförskapet genom att skapa kreditgarantiföreningar för social ekonomi. Principen är att många aktörer går samman och bygger upp en fond som kan utgöra säkerhet när till exempel ett socialt företag vill låna i en bank. Därigenom kan de sociala företagen utvecklas. Problemet är att bygga upp en tillräckligt stor fond. Här skulle Svenska kyrkans församlingar kunna göra en insats.
I dag har över 50 organisationer gått med i regionala kreditgarantiföreningar för social ekonomi, men kyrkan saknas helt. Om Svenska kyrkans cirka 2 000 församlingar gick in med en medlemsinsats på 1 000 kronor vardera skulle det betyda ett tillskott på två miljoner kronor. Skulle dessutom varje församling placera 10 000 kronor i en kreditgarantiföreningsfond, kan fonderna förstärkas med ytterligare 20 miljoner kronor.

Att engagera sig i kreditgarantiföreningar för social ekonomi är exempel på hur Svenska kyrkans församlingar aktivt skulle kunna medverka till att bryta utanförskap i Sverige. Ett sådant stöd ligger i linje med en av församlingens huvuduppgifter, diakoni. En kreditgaranti till ett socialt företag för att få banklån är hjälp till självhjälp i samma anda som Lutherhjälpen och Grameen Bank arbetar.

Bridget Wedberg
Erik Lindberg
Ulla Herlitz
 Kreditgarantiföreningen
Social Ekonomi