Obegriplig bön för barnen

I dag var jag på familjegudstjänst i min församling. Allt var jättefint och barnanpassat - tills prästen säger: Och så till sist gör vi, som alltid vid våra barndop och familjegudstjänster: Vi ber barnabönen ”Gudsomhaver”!

Då reser sig nackhåren på mig, som jobbat med barn – i kyrka och skola – i hela mitt liv! För vilket barn förstår detta ”haver”? Och för övrigt är ju hela texten i bönen svårförstådd!
Sen jag själv var barn (jag är född  – 45) har så gott som allt skrivet och talat i kyrkan - böner, sånger, bibeltexter osv reviderats och/eller nyöversatts och en hel del har också nyskrivits. Det är bara denna ”Gudsomhaver” som är kvar som en förstelnad rest.

Varför tycks vi vara så rädda för att förändra just den bönen? Kan det vara så att vi vuxna bär med oss den som något nostalgiskt, helgat minne från barndomen, som inte får röras? Men – behåller vi bönen som den är, så kommer inte våra barn och barnbarn att få med sig något heligt arv, utan bara en obegriplig ramsa!
Nu tror jag nog att det finns församlingar som använder sig av modernare böner i sina barnsamlingar och gudstjänster.  SMU:s Scoutbön är t ex i  mitt tycke inte alls dum.
Kanske det till och med finns moderniseringar av den gamla, som används?
På 1970-talet dök en ny version av den senare delen av ”Gudsomhaver”upp:
                 Vart jag mig i världen vänder, håll mig hårt i dina händer,
                 att jag inte vilse går, men till himlen komma får.    

Mina barn tyckte den var mycket bättre än den, redan då, gamla versionen. Med en enkel ändring av början i stil med: Gud, som allas Pappa är: Tack för att du har mig kär! – har vi i alla fall ett tafatt försök till något nytt.
Visst är det bra med en bön, som alla kan och som används överallt, så jag hoppas på en samverkan av alla goda krafter, så att vi snart får en ny ”barnabön”– för barnens skull!
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
10 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
La Ha
Annars kan man ju förklara svåra ord för barnen. Jag är inte heller uppvuxen med språket i 'Gud som haver', men förstod den efter några "Mamma. varför säger man....?" Detta kan man också uppdra åt prästen att göra
Göran Rydland
Enligt lagen om Svenska kyrkan är kyrkan ett evangelisk-lutherskt trossamfund. Till kyrkans bekännelseskrifter räknas Martin Luthers katekes. Martin Luther förklarar där det första av tio guds bud så att minsta barn ska begripa. /Första huvudstycket: Tio Guds bud/ /Första budet: Du skall inga andra gudar hava jämte mig./ /Vad säger nu Gud om alla dessa bud? Det säger han: Jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig, men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud./ /Vad är det? Gud hotar att straffa alla dem som överträda dessa bud; därför skola vi frukta för hans vrede, så att vi icke bryta mot hans bud. Men sin nåd och allt gott lovar han alla dem som hålla dessa bud; därför skola vi älska honom, förtrösta på honom och gärna leva efter hans bud./ Källa: Martin Luther, Den lilla katekesen, 1529 Projekt Runeberg En pedagogisk uppgift för trossamfundet Svenska kyrkan är att förklara för barn hur det första budet kan vara förenligt med religionsfrihetslagen som trädde i kraft för 60 år sedan, 1 januari 1952.
Göran Rydland
En pedagogisk uppgift för trossamfundet Svenska kyrkan är att förklara för barn hur det första budet i Martin Luthers katekes kan vara förenligt med religionsfrihetslagen som trädde i kraft för 60 år sedan, 1 januari 1952.
La Ha
Till skillnad från Gud som haver, så används inte lilla katekesen aktivt, vilket Rydland skulle förstå om han hade en mer tät kontakt med kyrkans arbete utanför det som finns i centrala skrivelser och även om lilla katekesen förvisso ingår i de centrala skrifterna som fortfarande anses normerande, så är den inte tvungen att användas. Vår bekännelse och våra församlingsintroduktioner är varken tvingande lagböcker eller kokböcker man måste följa slaviskt för att få vara medlem eller accepterad. Svenska kyrkans arbete bygger också på egna fria tankar och därför kommer Else och jag ha totalt olika åsikter om vi besöker en familjegudstjänst, men ändå kunna sitta bredvid varann. Jag tror att det finns en större konformism och rädsla för avvikande bland våra kritiker än bland oss i kyrkan. Även vad avser Luther och Mose bud, så tror jag att fler barn skulle förstå finesserna i texten - utan att börja tro dem - än vad många vuxna skulle, eftersom många vuxna till skillnad från barn har en språkligt legalistisk syn, något oerhört vanligt bland ateister och sk humanister; att man vägrar tänka sig flera förståelser och bruk av ett visst ord, utan fixerar sig vid den enda "rätta". Trist!
Sten Nordlund
"Svinhugg går igen" är väl i stort sett vad Luther säger. Folk som jävlas med andra människor får oftast förr eller senare sota för det. Eller deras efterkommande. Luther framhåller bara att naturlagarna är sådana att mänskligheten borde behandla sig själv kärleksfullt för sitt eget bästa. Ordet Gud för den kosmiska processen är en genialisk uppfinning. Om än grovt missbrukad. Men Elses mycket relevanta iakttagelse är att gudsomhaver inte fungerar som medel för barns kommunikation med de existentiella grunderna. Barn behöver också kunna kommunicera att det är som det är och att det inte är fel.
Klassiskt kristen
Jaha och vad är det för svårt att berätta vad detta enkla ord betyder ?? Jag har prövat nu med några av mina vänners barn 6 st (4-12 år). Bara 4 åringe hade lite huvudet på sned. Men det hade han även då jag sade .."har.".. så det var ingen skillnad. De andra fattade galloppen direkt då jag sade. "haver betyder har" jaha sade 9 åringen då fattar jag vad mamma menade med att mamma var havande med barn, ....mamma HAR barn i magen liksom `fnitter´ ! Inga problem där inte. Jag tror nog att det är mest DU som har en välutvecklad motvilja mot allt som kanske kräva det minsta förklaring. Men för att citera ungdomar då jag frågar dom..",en varför köpa gamla biblar med 1917 års övers." ? De svara då alltid: "Jo men det är så vackert språk", "det är sån vacker melodi på språket", "det blir så dubbelbottnat så att man får många olika infallsvinklar" osv. Ungdomarna av idag är av helt annan sort än "den förlorade generationen" som 40-talisterna kallas av dagens ungdom, säger dom då. Varför ? Har jag då frågat. "Jamen det enda dom brydde/bryr sig om var/är pengar, pengar och pengar samt sin egen status". Jaha ja..ja där fick man minsann höra !
Klassiskt kristen
Du kan be vilka böner du vill med dina barn så ber vi andra de som barnen tycker om att höra. Fader vår låter högtidligare tyckte ett glatt barn på 10 år. Ja kanske det istället för pappsingen eller annat. Eller varför inte: Öh hallå du farsan bah ...öh..lik´som fett att du är friends liksom bah....Japp eller just de så de så.. (istället för Amen, som ju äär så konstigt det) ! Otrooligt !
martina
Funderar på om det verkligen är så viktigt att barn alltid ska förstå precis allting hela tiden. När jag var åtta år läste min pappa högt hur "Sagan om ringen" för mig och min lillebror. Vi förstod knappast hela historien, men det var spännande och betydelsefullt för oss i alla fall. Tänker att det kan vara lite samma sak med böner och texter, de kan ha betydelse och man kan tycka om trots att man kanske inte förstår precis allt. Barn förstår saker, kanske inte på samma sätt som en vuxen, men de förstår. Är inte det lite av mystiken i kristen tro, att vi inte helt förstår? Ibland kan jag tänka att det som vi vuxna ser som ett hinder för barn, inte alls är ett hinder i barnets värld.
La Ha
Alla vuxna och barn ser det som en självklarhet att man måste lära sig volleyboll, fotboll, dataspel, laga mat, engelska, spela gitarr, Rubiks kub, matematik, simma och plugga in Takidas texter. Varför skulle vi inte ha samma inställning när det gäller religion? Man kan inte förstå bibeln direkt, inte ens trots högre universitetsutbildning i annat ämne, eftersom bibeln är så tät av olika skrifter man kan inte hålla alla detaljer i traditionen i huvudet trots ständig övning. Självklart kan det krävas förklaringar ibland. De flesta barn jag känner brukar dessutom säga "Wow!" över svåra ord, så även om det helt klart finns många som tänker som Else, så finns det fler på motsatta sidan. Undervisning är lösningen. Men då måste vi vuxna våga erkänna oftare: "Jag är okunnig - Jag behöver hjälp." 'Klassisk kristen' och jag brukar inte ha samma åsikt varje gång, men denna gång har vi det fullständigt.
Sophia
Låter perfekt. Ska försöka införa din version. Tack för att du har mig kär! Se till mig som liten är Vart jag mig i världen vänder, håll mig hårt i dina händer, att jag inte vilse går, men till himlen komma får.